1660

	1660 – MDCLX; 364 år sedan
	År; 1657 \| 1658 \| 1659; 1660; 1661 \| 1662 \| 1663
	Årtionde; 1640-talet \| 1650-talet ; 1660-talet; 1670-talet \| 1680-talet
	Århundrade; 1500-talet ; 1600-talet; 1700-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar ;
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1660 ; MDCLX
Ab urbe condita	2412
Armeniska kalendern	1109 ; ԹՎ ՌՃԹ
Assyriska kalendern	6410
Bahaikalendern	-184–-183
Bengaliska kalendern	1067
Berberkalendern	2610
Brittiskt regeringsår	11 Cha. 2 – 12 Cha. 2
Buddhistisk kalender	2204
Burmesiska kalendern	1022
Bysantinska kalendern	7168–7169
Koptiska kalendern	1376–1377
Erianska kalendern	2826
Etiopiska kalendern	1652–1653
Judiska kalendern	5420–5421
Vikram Samvat	1716–1717
Sakakalendern	1582–1583
Kaliyuga	4761–4762
Holocen kalender	11660
Nri-Igbo	660–661
Persiska kalendern	1038–1039
Muslimska kalendern	1070–1071
Nengō (Japan)	Manji 3; (万治3年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorian minus 10 dagar
Koreanska kalendern	3993
Minguokalendern	252 före ROC; 民前252年
Thailändsk kalender	2203
Unixtid

1660 (MDCLX) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Händelser[redigera | redigera wikitext]

13 februari – Karl X Gustav dör och efterträds som kung av Sverige av sin endast fyraårige son Karl XI, som därmed får en förmyndarregering. Enligt den avlidne konungens testamente skall denna bestå av följande personer:
- Änkedrottning Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp
- Riksmarsk – Hertig Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken
- Riksdrots – Per Brahe d.y.
- Rikskansler – Magnus Gabriel De la Gardie
- Riksskattmästare – Herman Fleming
- Riksamiral – Carl Gustaf Wrangel
Februari
- Den svenska förmyndarregeringen installeras. Då den till stor del består av kungens släktingar behåller kungafamiljen sitt inflytande på makten. Man beslutar att söka fred med Sveriges fiender. I ett additament till 1634 års regeringsform beslutas, att ständerna skall sammankallas vart tredje år.
- En svensk här infaller i Norge och börjar belägra Fredrikshald.

23 april – Fred sluts mellan Sverige å ena sidan och Polen, Brandenburg och Österrike å den andra i klostret Oliwa nära Danzig. Häri avträder polske kungen Livland och alla anspråk på den svenska kronan, som polska kungar har haft sedan Sigismunds dagar i slutet av 1500-talet. Detta är Sveriges första fred med Polen, trots att stridigheterna mot landet började nästan hundra år tidigare (1563).

8 maj – Brittiska parlamentet utropar Karl II till kung av England.
27 maj – Freden i Köpenhamn sluts mellan Sverige och Danmark. Trondheims län och Bornholm återlämnas till Danmark, varvid den svenska stormaktens dalande tillbakagång har inletts. Sverige begär också att från danskarna återfå fästningen Karlsborg i Cabo Corso, men det visar sig, att de redan har sålt den till Nederländerna. I övrigt bekräftas Roskildefredens bestämmelser från 1658.^[1]
29 maj – Sedan de engelska och skotska parlamenten har beslutat att återupprätta monarkin, som har varit avskaffad sedan 1649, har tronpretendenten Karl II återkallats och på sin 30-årsdag håller han sitt intåg i London och utropas till kung av England, Skottland och Irland.

Oktober – På adelns förslag utesluts hertig Adolf Johan och Herman Fleming ur den svenska förmyndarregeringen. På deras poster insätts Lars Kagg respektive Gustav Bonde. Därmed har kungamaktens inflytande i förmyndarregeringen börjat förminskas och adeln ökar åter sin makt.

Sveriges före detta drottning Kristina återvänder för att försöka återta Sveriges tron men misslyckas.
Mariestad blir residensstad i Skaraborgs län.
Kalmar domkyrka påbörjas. Arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. har inspirerats av jesuitkyrkan Il Gesù i Rom.
Erik Jönsson adlas till Erik Dahlbergh.
Holländarna intar Nagapattinam.