Daniel Klockhoff
| Daniel Klockhoff | |
 | |
| Född | 14 september 1840[1][2] Ytterstfors bruksförsamling[2][3] |
|---|---|
| Död | 29 juli 1867[1] (26 år) Uppsala församling[1], Sverige |
| Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[4] kartor |
| Medborgare i | Sverige[5] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet, [3][1]  |
| Sysselsättning | Filosof[1], poet[1] |
| Redigera Wikidata | |
Daniel Klockhoff, född 14 september 1840 i dåvarande Ytterstfors bruksförsamling, död 29 juli 1867 i Uppsala, var en svensk skald, filosof och doktor i estetik.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Klockhoff föddes av Maria Carolina Lindemark, dotter till Eric Lindemark, och Olof Daniel Klockhoff, brukspredikant i Ytterstfors brukskyrka.[6] Han föddes in i en norrländsk prästsläkt och fick en god utbildning. Efter gymnasium i Härnösand undervisades han privat av Carl Jonas Dahlbäck, då docent i filosofi, vilket antagligen var orsaken till att Klockhoff valde en filosofisk bana när han började på universitetet i Uppsala 1859. Liksom sin förre lärare blev han snabbt anhängare till Christopher Jacob Boström, Sveriges störste idealistiska filosof.
Klockhoff engagerade sig i Uppsalas poetiska liv, och var tillsammans med bland andra Hans Forssell och Pontus Wikner en av medlemmarna i det så kallade Namnlösa Samfundet. Här blev han mycket uppskattad. Lorentz Dietrichson, samfundets stiftare och den som författat dess program, kallade honom "en stilla och något inbunden, men energisk och vänfast natur." Fångvårdsreformatorn och diktaren Viktor Almqvist var något mindre välvillig: "Inåtvänd och drömmande, ständigt medveten om sin värdighet som 'skald', saknade han i mina ögon all manlighet."
År 1864 gifte han sig med Aurora Gustafva Sandström (f. 1839), dotter till skeppsbyggaren Nicanor Sandström och Anna Lovisa Westling.
Klockhoff avled 1867 efter en långdragen och besvärlig lungsjukdom.[7] Han är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[8]
Filosofi[redigera | redigera wikitext]
Som lärjunge till Boström omfattade Klockhoff en kristendomen närstående idealism. Hans gradualavhandling Om den pantheistiska esthetiken (1864) granskar utifrån en boströmsk synvinkel Hegels och Fischers panteistiska skönhetslära.[9]. Året därpå gav han ut avhandlingen Om det tragiska, där han försökte definiera tragedin som estetiskt begrepp och förklara den utifrån personlighetsfilosofins utgångspunkter.
Han betraktades allmänt som mycket begåvad, men eftersom han dog så ung blev hans filosofiska arbete bara med knapp nöd påbörjat och han utvecklade aldrig någon full självständighet. Han var i politiskt avseende dock något reformvänligare än sin konservative läromästare Boström.[7]
Poesi[redigera | redigera wikitext]
Klockhoff författade ett stort antal dikter, främst publicerade i olika diktsamlingar, men även i dagspressen och i Svensk litteratur-tidskrift.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] Daniel Klockhoff, läst: 26 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Ytterstfors kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010261/C/1 (1838-1861 4/3), bildid: C0034647_00011, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 6 februari 2020, ”14/9,23/0, Daniel”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon, 1906, s. 598, läs online, läst: 6 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, Klockhoff, Dan, läs online, läst: 27 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 24 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ ”Skellefteå tingslags häradsrätts arkiv, Bouppteckningar och arvskiften, SE/HLA/1040120/F/F II/18 (1842-1846) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102096_00195#?c=&m=&s=&cv=194&xywh=3503,1925,1612,2712. Läst 23 juli 2023.
- ^ [a b] Gösta Lundström: Daniel Klockhoff i Svenskt biografiskt lexikon (1975-1977) (artikel av Gösta Lundström), hämtad 2012-10-20.
- ^ SvenskaGravar
- ^ Daniel Klockhoff (1864) Om den pantheistiska esthetiken. Uppsala: C.A. Leffler
|