Diskussion:Gyllene snittet

Under kritik

det gyllene snittet kan återfinnas överallt, i naturen här på jorden men det absolut intressanta är att just detta tal förekommer överallt i kosmos, är det en slump eller fysikalisk lag såsom tid, tyngdkraft samt alla andra lagar i denna verklighet. Jag har alltid undrat över dessa universiella och konstanta lagar som bara tycks finnas där, ett måste så klart, men vem sätter lagarna, och varför är de konstanta, vaför kan man inte böja på dessa, eller ändra, ungefär som våra lagar, som ändras hela tiden beroende vilken tidsålder vi lever i, och vilka som styr, utan dessa är fasta och orubbliga utan att vi kan påverka ens ett nannosteg. Så den stora frågan är.. Vem bestämmer? Hela våran kropp har det gyllene snittet, från navelns placering, till underarmens förhållande till överarmen, and on and on, helt fantastiskt när man tänker på det, så man kan ju spekulera om allting är en slump eller inte. Ett enkelt problem jag brukar grubbla på är materia, man tar för givet att den finns där, men om man från början inte har någonting, absolut ingenting, varirån kommer någonting ur ingenting, matraliserar sig materia bara av sig själv ur ingenting. Sen när det väl gör det så ordnar det sig i ett tal som dyker upp över allt i naturen och kosmos.. Tack för mig det var allt jag hade att säga, Gat the Greek 82.182.176.246 19 oktober 2005 kl.18.19 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Var är källorna till uttalandena i denna artikel? Om man läser den engelska versionen så dementeras saker som står som fakta i denna svenska version. Ex. att kroppens mått följer det gyllene snittet. Ration dyker altså inte upp så ofta som föregående skribent har skrivit och en diskussion om universums skapelse hör inte hemma här. -- Manos1394 194.237.142.5 31 juli 2006 kl.12.29 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Reciprokt

Borde man inte skriva att det gyllenesnittet är reciprokt? Dvs. fi = (1/fi) + 1. Spiken 17 juni 2007 kl. 20.16 (CEST)

Det står ju faktiskt som ett delresultat i härledningen.

andejons 17 juni 2007 kl. 20.29 (CEST)

Vadå reciprokt tal? Är verkligen detta ett vedertaget begrepp?. Att ett tal är det reciproka värdet till ett annat tal är en sak, men att ett tal i sig är reciprokt? Jag tar bort det så länge. Sten A 31 augusti 2007 kl. 14.31 (CEST)

Vedertaget beror väl på definitionen, pop eller matte? I matte är det väl hyffsat intressant med tanke på diverse analytiska satser så som http://en.wikipedia.org/wiki/Reciprocal_rule men i detta fallet är det nog mest trivia, men åas är ju hela ämnet det så jag ser inget fel i att ha med det.

stefan 7 December 2007 kl. 23.55 (CEST)

Beräkningsmetoder

Jag förstår inte varför man blandar in en rätt så knepig formel att använda (Newtons) i en ekvation som redan är löst exakt. Det enda som kräver gränsvärden i ekvationen är dessutom roten ur fem. Jag kan förstå att man har med beräkningsmetoder om dom är relevanta i sammanhanget (dvs folk söker decimaler) men i detta fallet så känns det bara som utfyllnadsmaterial

stefan 7 December 2007 kl. 22.06 (CEST)

Rekommenderad

Jag har nu utsett denna artikel till rekommenderad. --Petter 22 november 2009 kl. 17.23 (CET)

Flytta inledningen

Flytta den i mitt tycke förfärligt matematiska inledningen med formler och allt betydigt längre ner i artikeln. Fokusera istället på gyllene snittets betydelse för konst och arkitektur. Endast matematiker skulle ge sig på att läsa en artikel som börjar på det sättet och vi skriver för en bredare publik än bara sifferkunniga. Riggwelter 29 november 2009 kl. 00.36 (CET)

Gyllene snittet som det mest irrationella och ädlaste av alla tal

Att gyllene snittet skulle vara det mest irrationella talet låter som att det skulle vara talet med högst kolmogorovkomplexicitet. Eftersom det är så enkelt att definiera gyllene snittet så är det knappast sant, det är ju inte ens ett transcendent tal utan bara ett algebraiskt tal.

Det måste ha varit ansträngande att översätta den tyska artikeln, men även där ses stycket som väldigt kontroversiellt: de:Diskussion:Goldener_Schnitt.

Naturligtvis är uttrycket "det mest irrationella" inte väldefinierat. Det skulle kanske gå att hitta en bättre formulering, som inte kan misstolkas och sammankopplas med etablerade matematiska begrepp, men det framgår å andra sidan av det efterföljande avsnittet vad som avses. Det är riktigt att avsnittet är en översättning från tyska wikin. /Sten A 12 december 2009 kl. 21.53 (CET)

Ej antagen till utvald

Resultatet av nomineringen blev "ej antagen" enligt kriteriet:

• Har efter minst två dagar, minst 3/4 och minst 5 stödjer ej-röster.
  /Ronny W 1 december 2009 kl. 01.26 (CET)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

Gyllene snittet Nominerad av Matrix17 29 november 2009 kl. 00.30 (CET)

Förklarar på ett bra sätt om hur denna annars väldigt svåra uträkning fungerar. Och om hur det används.

Stödjer för utmärkt

Stödjer för bra

Stödjer ej

1. /Ronny W 29 november 2009 kl. 12.08 (CET) Ej färdig artikel, se diskussion.
2. Ion-5 29 november 2009 kl. 12.10 (CET) Stora delar av artikeln saknar källor, passar kanske bättre som rekommenderad
3. Marcusroos 29 november 2009 kl. 22.18 (CET) Håller med ovanstående.
4. --Idunius 29 november 2009 kl. 22.30 (CET)Det är också något med strukturen, eller brist på sådan, som gör artikeln svårbegriplig. Kanske som nedan påpekas att artikeln alltför tidigt blir väldigt abstrakt och matematisk.(Skriv ut det självklara)
5. Grundin 30 november 2009 kl. 06.38 (CET) Jag tycker som Ion-5 om artikelns brist på källor.

Diskussion

Saknar en sammanfattande inledning som inte så tidigt fördjupar sig i matematiska formler, informationen är ganska rörigt disponerad, bildlayouten behöver ses över både när det gäller storlek och omfång.
/Ronny W 29 november 2009 kl. 12.08 (CET)

Vad är det som är så farligt?

Hur kan den här artikeln vara så extremt vinklad? Det mesta av kritik är inskrivet helt ur kontext och saknar helt källor, och man får intryck av att det är en gyllene-snitt hatare som har skrivit artikeln. På engelska wikipedia finns inget liknande, men istället detta:

In 2003, Volkmar Weiss and Harald Weiss analyzed psychometric data and theoretical considerations and concluded that the golden ratio underlies the clock cycle of brain waves.[53] In 2008 this was empirically confirmed by a group of neurobiologists.[54]

In 2010, the journal Science reported that the golden ratio is present at the atomic scale in the magnetic resonance of spins in cobalt niobate crystals.[55]

Several researchers have proposed connections between the golden ratio and human genome DNA.[56][57][58][59][60] --130.241.66.90 27 oktober 2010 kl. 10.32 (CEST)

Vem som helst kan förbättra Wikipedia-artiklar. Kör hårt! - Tournesol 27 oktober 2010 kl. 10.33 (CEST)

Ekvationen stämmer inte?

[1] alltså: (a+b)/a=a/b

min tes: Ekvationen stämmer inte, man borde dela upp den till a+b/a där a/b=fii

pröva bara att sätta in värden, för att visa att en ekvation stämmer måste man ju visa att den gäller generellt, men för att visa att den inte stämmer är det bara att sätta in värden:

a=1 b=1

(1+1)/1=1/1 HL:1/1=1 VL:(1+1)/1=2≠HL eftersom 1≠2 (i så fall skulle 1/2 bli ett, det blir det inte)

visar med andra värden:

a=2 b=5

(2+5)/2=2/5

VL:7/2=35/10 HL:2/5=4/10≠VL

eftersom 35≠4 (i så fall skulle 35/4 bli ett, det blir det inte)

hur löser vi det här?!

a och b är ju inte godtyckliga tal vilka som, utan måste förhålla sig så som beskrivet i artikeln. Dina båda exempel följer inte de förutsättningar som sätts upp.

80.216.45.250 19 maj 2011 kl. 00.09 (CEST)

Matematiken...

Skulle nån vänlig själ vilja rätta dom mest uppenbara tokfelen i den här artikeln: På två ställen står det att ekvationen (1+sqrt(5))/2 har två positiva rötter! Dom är båda reella, tack och lov, men senast jag kollade så var (1-2.23...)<0, vilket ger en negativ rot. Som följd är det rena rappakaljan att "lösningarna har differensen 1", och dom är f-n-i-mig inte varandras invers som det står! Däremot är differensen 1 mellan fi och fis konjugat FI, där FI=1/fi. Dvs FI-fi = 1, eller 1/fi - fi = 1.

Jag har ändrat positiv till reell i de två fall jag hittar. Jag väntar helst en aning med invers-biten då jag inte vet helt säkert om jag fattat vad det borde stå. Kan du själv föreslå en bättre formulering? Kan du kanske föra in den bättre formuleringen direkt i artikeln? - Tournesol 15 september 2011 kl. 20.42 (CEST)

Herregud! Och den här artikeln har någon rekommenderat...

andejons 15 september 2011 kl. 21.39 (CEST)

En förmildrande omständighet ur den synvinkeln är att felen infördes 29 mars i år, långt efter att artikeln märktes som rekommenderad. //Essin 15 september 2011 kl. 22.24 (CEST)

Decimaltalsavrundning

vilka approximativt kan skrivas som

$\varphi _{1}={1+{\sqrt {5}} \over 2}\approx 1,6180$

$\varphi _{2}={1-{\sqrt {5}} \over 2}\approx -0,61803$

Decimaltalsavrundningen görs i nuläget "korrekt" enligt antal värdesiffror. För talet i fråga visas egenskaperna bättre om samma antal decimaler används som avrundningsregel då detta tydligare visar att följden av decimaler i talets invers är samma. 46.236.119.171 26 mars 2016 kl. 11.49 (CET) f

Då kanske det kan skrivas så här så att det blir extra tydligt:

$\varphi _{1}={1+{\sqrt {5}} \over 2}=+1,61803\dots$

$\varphi _{2}={1-{\sqrt {5}} \over 2}=-0,61803\dots$

--Larske (diskussion) 26 mars 2016 kl. 12.04 (CET)

Det blir tydligt och bra. /ℇsquilo 26 mars 2016 kl. 15.04 (CET)