Resistor

Symbolen för resistor

En resistor, även kallad motstånd, är en passiv elektronisk komponent som utgör ett hinder för elektronernas rörelse i ett elektriskt fält. Dess resistans är ett mått på storleken av detta hinder och beräknas som kvoten mellan spänning och ström enligt Ohms lag.

Resistorn är en av de vanligaste komponenterna i elektriska kretsar. Konstruktionen består av en oftast isolerad kropp med anslutningar, där innehållet är ett motståndselement, tillverkat av ett material med känd resistivitet (ρ), i form av en stav, ett rör, folie, ytskikt eller tråd med viss längd (l) och area (A). Detta beskrivs enligt

R=\rho \cdot {\frac {l}{A}}

Enheten för resistans är ohm (Ω).

Motstånd som kan anses oberoende av ström, spänning och yttre faktorer, till exempel temperatur eller ljus, kallas för "linjära motstånd" eller bara "motstånd". Om resistansen varierar med ström, spänning eller yttre faktorer benämns komponenten för "olinjärt motstånd", eller med ett namn som anger vad motståndet är beroende av.

På grund av brus i resistorer utsätts den signal som transporteras genom motståndet för distorsion. Termiskt brus och strömbrus samt dessas spänningsberoenden förorsakar störningar som i vissa applikationer behöver iakttas.

En ideal resistor saknar induktans och kapacitans. Varje verklig resistor har dock en viss impedans vilket ger en frekvensberoende signalöverföring. För en enkel tråd är den karaktäristiska impedansen

Z_{0}={\sqrt {L/C}}

där $\ L$ är induktansen och $\ C$ kapacitansen.

Om ett motstånd kyls ned mot absoluta nollpunkten, kommer för vissa ämnen det elektriska motståndet att upphöra (supraledning).

Olika typer av resistorer[redigera | redigera wikitext]

Exempel på uppbyggnad av en resistor i form av ett ytskiktsmotstånd. Det ledande skiktet kan bestå av metallfilm, metalloxid, kol med mera

Det finns olika typer av resistorer. De flesta har en konstant resistans och kallas därför fasta resistorer. Andra har en resistans som kan varieras, till exempel skjut- och vridresistorer, och kallas därför variabla resistorer. Reglaget för att ställa in volymen på en radio är en typ av vridresistor. När volymkontrollen vrids, minskar eller ökar resistansen i en krets som reglerar ljudstyrkan.

Kolkompositmotstånd
Kolytskiktsmotstånd
Metallfilmsmotstånd
Tjockfilmsmotstånd
Tunnfilmsmotstånd
Metalloxidmotstånd
Motståndsnät
Trådlindade motstånd
Termistor (temperaturberoende motstånd, NTC och PTC)
Varistorn (icke-linjära, spänningsberoende motstånd)
Fotomotstånd (ljusberoende motstånd)

Märkningsscheman för resistorer[redigera | redigera wikitext]

Linjära motstånd har märkningsscheman, enligt vilka komponentvärden anges med färgband.

Schema med fyra band[redigera | redigera wikitext]

Färg	Första bandet	Andra bandet	Tredje bandet (multiplikator)	Fjärde bandet (tolerans)
Svart	0	0	×10⁰
Brun	1	1	×10¹	±1% (F)
Röd	2	2	×10²	±2% (G)
Orange	3	3	×10³
Gul	4	4	×10⁴
Grön	5	5	×10⁵	±0,5% (D)
Blå	6	6	×10⁶	±0,25% (C)
Violett	7	7	×10⁷	±0,1% (B)
Grå	8	8	×10⁸	±0,05% (A)
Vit	9	9	×10⁹
Guld			×10^-1	±5% (J)
Silver			×10^-2	±10% (K)
Ingen				±20% (M)

Schema med fem band[redigera | redigera wikitext]

Färg	Första bandet	Andra bandet	Tredje bandet	Fjärde bandet (multiplikator)	Femte bandet (tolerans)
Svart	0	0	0	×10⁰
Brun	1	1	1	×10¹	±1% (F)
Röd	2	2	2	×10²	±2% (G)
Orange	3	3	3	×10³
Gul	4	4	4	×10⁴
Grön	5	5	5	×10⁵	±0,5% (D)
Blå	6	6	6	×10⁶	±0,25% (C)
Violett	7	7	7	×10⁷	±0,1% (B)
Grå	8	8	8	×10⁸	±0,05% (A)
Vit	9	9	9	×10⁹
Guld				×10^-1	±5% (J)
Silver				×10^-2	±10% (K)
Ingen					±20% (M)

Schema med sex band[redigera | redigera wikitext]

Färg	Första bandet	Andra bandet	Tredje bandet	Fjärde bandet (multiplikator)	Femte bandet (tolerans)	Temp. Koefficient
Svart	0	0	0	×10⁰
Brun	1	1	1	×10¹	±1% (F)	100 ppm
Röd	2	2	2	×10²	±2% (G)	50 ppm
Orange	3	3	3	×10³		15 ppm
Gul	4	4	4	×10⁴		25 ppm
Grön	5	5	5	×10⁵	±0,5% (D)
Blå	6	6	6	×10⁶	±0,25% (C)
Violett	7	7	7	×10⁷	±0,1% (B)
Grå	8	8	8	×10⁸	±0,05% (A)
Vit	9	9	9	×10⁹
Guld				×10^-1	±5% (J)
Silver				×10^-2	±10% (K)
Ingen					±20% (M)