Wikipedia:Bybrunnen

Redigera länkar
Från Wikipedia


Kontakta Wikipedia
Frågor

Bildfrågor · Faktafrågor · Fikarummet · Persondatafrågor · Vanliga frågor · Wikidatafrågor · Wikipediafrågor · Översättningsfrågor

Kontakt

Anmäl ett fel · Bybrunnen · Faddrar · IRC · Kontakt · Pressfrågor · Wikipedia i media · Wikiträffar

Deltagarsidor
Grundprinciperna
Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor
Introduktion
Handbok
Lägga till bilder
Att göra
Deltagarsidor
Viktigt
Kontakt och frågor
Skriva och redigera
Lägga till bilder
Att göra
visa • redigera
      Genväg WP:BB
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Deltagarsidor
Grundprinciperna
Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor
Introduktion
Handbok
Lägga till bilder
Att göra
Deltagarsidor
Viktigt
Kontakt och frågor
Skriva och redigera
Lägga till bilder
Att göra
visa • redigera
v • r
Anslagstavlan
Notiser om Wikipedia inklusive systerprojekt
  • I Månadens artiklar är det nomineringsdags för nya/utökade aprilartiklar (från hittills 22 respektive 12 skribenter). Välkommen även att rösta på bästa marsbidrag, innan månaden är över.
  • Den 22–28 april arrangeras tävlingen Every Book Its Reader. Välkomna!
  • April är omvalsmånad för cirka 1/4 av våra administratörer. Rösta eller nominera på projektsidan.
  • Under mars månad utfördes 214 månadens uppdrag av 12 skribenter. Välkommen att vara med i april!
  • Nu finns en specifik önskelista för kartor. Lägg till önskemål, eller bevaka om du gillar att skapa kartor.
  • Intresserad av tillgång till Mediearkivet? På Wikipediabibliotekets diskussionssida går det att skriva upp sig för att få ett användarkonto.
Visa • Prenumerera • Redigera • Historik • Bevaka
v • r
Aktuella diskussioner
Diskussioner som behöver fler synpunkter
Visa • Prenumerera • Redigera • Historik • Bevaka

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Kategori som möjliggör rensning av artiklar flyttade utan omdirigeringar till användarundersidor?[redigera | redigera wikitext]

Vi har som bekant som praxis att i vissa fall flytta artiklar som publicerats utan att leva upp till artikelstandarden. Flytten sker då utan omdirigering, dvs att artikeln i samband med flytten raderas från artikelnamnrymden. Detta som ett alternativ till att radera bristande artiklar rakt av.

När jag själv genomför sådana flyttar lägger jag i regel inte in de på min bevakningslista. Jag vet med andra ord inte vad som sker med de här artiklarna efter flytten.

Min erfarenhet är att det inte sällan är till nyregistrerade användare eller oregistrerade användare (IP-nummer) som det är vanligast att den här typen av flyttar sker. Sannolikheten för att de då faktiskt förbättrar artiklarna och sedan publicerar de i artikelnamnrymden är därför kanske inte överdrivet stor.

Vad jag funderar på är om man skulle kunna placera artiklar som flyttas på detta sätt i en särskild kategori, till exempel genom att malla dem med en informativ mall, och sedan rensa dem efter kanske ett halvår eller ett år om någon ytterligare förbättring inte skett som gör de redo att publiceras i artikelnamnrymden.

På så sätt skulle vi slippa ha en massa användarundersidor liggandes till ingen nytta. Å andra sidan är det kanske inte heller ett problem att vi har de här användarundersidorna liggandes obevakade och öppna? I mig skaver det dock litet. / Lucie Manette (Diskussion) 28 mars 2024 kl. 15.40 (CET)[svara]

Bra idé med mall inför flytt, som innehåller en sån dold kategori (kategori "artikelutkast i användarasandlåda", kanske). Nackdel att det är lätt för alla att glömma lägga till den.
(Går det at automatisera så att flytt från artikelnamnrymden till användarrymden så finns bocken "skapar kategori 'artikelutkast i användarasandlåda'" förbockad, med möjlighet att bocka bort?) LittleGun (diskussion) 28 mars 2024 kl. 16.42 (CET)[svara]
En teknik som finns redan nu är Mall:Bäst före som tillåter att en sida hamnar i en kategori på ett framtida datum. Nirmos (diskussion) 28 mars 2024 kl. 16.51 (CET)[svara]
Jag såg att engelska Wikipedia har en utkastfunktion (utkastnamnrymd?), där artiklarna får "Draft:" i rubriken. Undrar om den kan fylla något av den funktion som efterlyses här. Monosynaptic reflex (diskussion) 28 mars 2024 kl. 19.25 (CET)[svara]
Tack för era inspel, tycker särskilt din idé med förbockade ruta är bra LittleGun. Hur får man till en sån tro? Är det något en gränssnittsadministratör kan göra? Lucie Manette (Diskussion) 28 mars 2024 kl. 21.40 (CET)[svara]
@EnDumEn, JohanahoJ, Larske, Rasmus 28, Svensson1: Vad säger våra gränssnittsadministratörer, är det ni eller andra som skulle kunna göra en sån sak? Tänker att det är bra att veta för fortsatt diskussion. / Lucie Manette (Diskussion) 29 mars 2024 kl. 20.18 (CET)[svara]

En gränssnittsadministratör kan gå till MediaWiki:Gadget-MoveArticleToUserSubpage.js och lägga till 

//<nowiki>
$( () => {
	'use strict';
	const v = mw.config.get();
	if (
		v.wgNamespaceNumber === 0 &&
		$( '#ca-move' ).length
	) {
		let buttontext = 'Move to sandbox';
		let buttontitle = "Move to the creator's sub page";
		if ( v.wgUserLanguage === 'sv' ) {
			buttontext = 'Flytta till sandlåda';
			buttontitle = 'Flytta till skaparens användarundersida';
		}
		mw.util.addPortletLink(
			'p-cactions',
			'#',
			buttontext,
			'ca-movearticletousersubpage',
			buttontitle
		);
		$( '#ca-movearticletousersubpage' ).click( e => {
			e.preventDefault();
			const api = new mw.Api();
			api.get( {
				prop: 'revisions',
				titles: v.wgPageName,
				rvdir: 'newer',
				rvlimit: 1,
				formatversion: 2
			} ).done( data => {
				if (
					data &&
					data.query &&
					data.query.pages &&
					data.query.pages[ 0 ] &&
					data.query.pages[ 0 ].revisions &&
					data.query.pages[ 0 ].revisions[ 0 ] &&
					data.query.pages[ 0 ].revisions[ 0 ].user &&
					data.query.pages[ 0 ].revisions[ 0 ].timestamp &&
					( ( new Date( data.query.pages[ 0 ].revisions[ 0 ].timestamp ) ).getTime() + 1000 * 60 * 60 * 24 * 3 ) > Date.now()
				) {
					let comment = 'Adding';
					let cat = 'Category:Drafts';
					if ( v.wgContentLanguage === 'sv' ) {
						comment = 'Lägger till';
						cat = 'Kategori:Utkast';
					}
					api.postWithToken( 'csrf', {
						action: 'edit',
						title: v.wgPageName,
						summary: comment + ' [[' + cat + ']].',
						appendtext: '\n[[' + cat + ']]',
						nocreate: true
					} ).done( () => {
						const creator = data.query.pages[ 0 ].revisions[ 0 ].user;
						api.postWithToken( 'csrf', {
							action: 'move',
							from: v.wgPageName,
							to: 'User:' + creator + '/' + v.wgPageName,
							noredirect: true
						} ).done( () => {
							location.reload();
						} );
					} );
				}
			} );
		} );
	}
} );
//</nowiki>

på den sidan. I huvudnamnrymden lägger det till en knapp i samma meny som "Flytta", dvs under "Mer". När man klickar på knappen kollar skriptet vem som har skapat sidan, lägger till [[Kategori:Utkast]] i slutet av sidan och flyttar den sedan till skaparens användarundersida. Sedan behöver en administratör skapa en kort beskrivning på MediaWiki:Gadget-MoveArticleToUserSubpage som ska visas på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets. Slutligen definieras finessen på MediaWiki:Gadgets-definition så här
*MoveArticleToUserSubpage[ResourceLoader|dependencies=mediawiki.api,mediawiki.util|namespaces=0]|MoveArticleToUserSubpage.js
Eftersom det här är en väldigt obskyr funktion som är väldigt inn jår fejjs, och eftersom finessen inte kollar om användaren kan flytta sidan innan den lägger till knappen, skulle jag inte rekommendera att sätta den till default. Skriptet flyttar inte sidor som är äldre än tre dygn. Nirmos (diskussion) 30 mars 2024 kl. 11.07 (CET)[svara]

 Utfört Tack för koden Nirmos! Finessen är nu inlagd, jag placerade den sist i avsnittet "Övrigt", längst ner på fliken Finesser i Inställningar. Jag mig friheten att ändra kategorinamnet från [[Kategori:Utkast]] till [[Kategori:Wikipedia:Utkast]] eftersom det inte handlar om en kategorisering av innehållet på sidan utan en kategorisering av "typ av sida". Vem vet, i framtiden kanske det dyker upp artiklar om berömda/relevanta utkast av till exempel författare, talskrivare, tecknare, uppfinnare etcetera som kan behöva kategoriseras som "Utkast".
Nu går det alltså bra att prova den nya finessen. Det är ganska få användare som gör de flesta flyttar av den här typen.
@Yger, Disembodied Soul, Riggwelter: som förekommer på 70 procent av raderna i inventeringen nedan, se #Inventering av sidor flyttade från artikelnamnrymden som fortfarande ligger kvar som en användarundersida, så era synpunkter väger förstås tungt. Bra om ni kan prova och se om denna finess är till hjälp för ert patrullerande.
@LucieManette, Adjoka:, ni tillhör också de flitigaste sidflyttarna under de senaste två åren. Larske (diskussion) 31 mars 2024 kl. 11.28 (CEST)[svara]
Tack Larske, då återstår att fundera på någon riktlinje för hur länge vi ska ha artiklar liggandes på användarundersida utan åtgärd. 6 månader och sedan möjligt att radera, hur låter det? Lucie Manette (Diskussion) 31 mars 2024 kl. 11.49 (CEST)[svara]
Fullt rimligt med 6 månader. Ser inte heller något problem med att se en påbörjad artikel som övergiven redan vid 3 månaders inaktivitet, men de gör inte heller någon skada med att ligga lite längre. Tack förresten för taggningen, skulle nog missat denna diskussion annars. --adjoka diskussion 31 mars 2024 kl. 15.42 (CEST)[svara]
Bör detta skrivas in någon polcy eller riktlinje, t.ex. Wikipedia:Raderingar eller Wikipedia:Flytta sida? / Lucie Manette (Diskussion) 2 april 2024 kl. 21.43 (CEST)[svara]
@LucieManette m.fl.: Jag har uppdaterat WP:Raderingar samt lagt in en blänkare på dess diskussionssida i förhoppning om att jag inte missrepresenterat denna diskussion. Har även uppdaterat Larskes petscan-sökning med dagens ändringar samt gjort listan sorterbar (för att enklare hitta de äldsta sidorna) här. --adjoka diskussion 6 april 2024 kl. 23.51 (CEST)[svara]
Tack! Tycker ändringen av WP:Raderingar ser bra ut. / Lucie Manette (Diskussion) 7 april 2024 kl. 07.32 (CEST)[svara]
WP:RF samt MediaWiki:Deletereason-dropdown kanske även bör uppdateras för att reflektera detta... --adjoka diskussion 7 april 2024 kl. 00.00 (CEST)[svara]
Går det att lägga in nåt i samma kod som kommenterar ut andra kategorier? Många av användarsandlådorna i artikelkategorier verkar ha tillkommit efter flyttar från artikelnamnrymden, och jag har själv glömt att kommentera bort kategorierna vid såna flyttar. //Essin (diskussion) 4 april 2024 kl. 19.19 (CEST)[svara]
Ja, det är möjligt och även lämpligt om du frågar mig. Larske (diskussion) 19 april 2024 kl. 08.24 (CEST)[svara]
Jag flyttade precis artikeln Stiftelsen Bergteknisk Forskning till Användare:BeFos forskning/Stiftelsen Bergteknisk Forskning. Kategorin Kategori:Wikipedia:Utkast fick jag dock lägga till manuellt. Vet inte varför den inte hoppade in automatiskt? Vet ni det Larske eller Nirmos? Gjorde flytten från mobilen, vet inte om det kan ha påverkat? / Lucie Manette (Diskussion) 19 april 2024 kl. 22.22 (CEST)[svara]
Lucie Manette: Du får kryssa i finessen först (längst ned på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets). Sedan klickar du på "Flytta till sandlåda" under menyn "Mer". Nirmos (diskussion) 19 april 2024 kl. 23.09 (CEST)[svara]
Kategorin läggs bara till automatiskt om du gör flytten med hjälp av finessen. När du aktiverar finessen får du länk med texten "Flytta till sandlåda" i menyn "Mer" (om du står på en sida som är yngre än tre dygn). Det fungerar i datorvyn, men i mobilvyn verkar det inte fungera, antagligen för att "#p-actions" inte finns där. Jag vet inte heller om funktionen addPortletLink fungerar i mobilvyn.
Om du använder din mobiltelefon med mobilvyn, testa att klicka på länken "Datorvy" längst ner på sidan för att tillfälligt kunna använda finessen, sen kan du gå tillbaka genom att klicka på länken "Mobilvy" längst ner på sidan. Larske (diskussion) 19 april 2024 kl. 23.43 (CEST)[svara]
@Larske, Nirmos: Tack för hjälpen, hade missat att det var en inställning som man själv behövde aktivera. Gjort nu. Får se om det fungerar nästa gång det blir aktuellt med en sådan flytt. / Lucie Manette (Diskussion) 20 april 2024 kl. 00.01 (CEST)[svara]
Essin, Lucie Manette, Larske: MediaWiki:Gadget-MoveArticleToUserSubpage.js ska nu kommentera ut kategorisjok med nowiki-taggar, samt fungera på mobila webbplatsen. Nirmos (diskussion) 20 april 2024 kl. 01.18 (CEST)[svara]
 Tack Larske (diskussion) 20 april 2024 kl. 07.05 (CEST)[svara]

Inventering av sidor flyttade från artikelnamnrymden som fortfarande ligger kvar som en användarundersida[redigera | redigera wikitext]

Jag tittade igenom loggen över sidflyttningar och noterade alla sidor som

  • har flyttats från artikelnamnrymden till en undersida i användarnamnrymden
  • fortfarande finns kvar i användarnamnrymden (det kan dock vara en annan sida med samma namn som den som flyttats, men det är nog mycket ovanligt)

Det finns totalt mer än två tusen sådana sidor som har ackumulerats under de senaste mer än 18 åren med följande fördelning: Antal sidor flyttade...

  • 2024: 104
  • 2023: 413
  • 2022: 279
  • 2021: 217
  • 2020: 193
  • 2019: 157
  • 2018: 160
  • 2017: 232
  • 2016: 194
  • 2015: 83
  • 2014: 165
  • 2013: 31
  • 2012: 14
  • 2011: 21
  • 2010: 21
  • 2009: 23
  • 2008: 12
  • 2007: 23
  • 2006: 15
  • 2005: 4

Totalt: 2 361 sidor

  • Länk till Sandlådan där alla flyttade artiklar som finns kvar som användarundersidor finns i tabellform med
    • Namn på den sida i artikelnamnrymden som sidan flyttades från
    • Namn på den undersida i användarnamnrymden som sidan flyttades till
    • Vem som gjorde flytten
    • När flytten gjordes

--Larske (diskussion) 30 mars 2024 kl. 11.39 (CET)[svara]

Vissa av dessa undersidor som flyttats är ju bara skräp och borde raderas. Jag kollade bakifrån från 2005 lite. De som flyttats senaste 3 åren ser jag mer som vår policyändring med tänkbara nya artiklar som är svaga flyttas till undersidor. Därav den markanta ökningen. Jag tycker dock att vi bör gå igenom och radera många med start från slutet. Vara restriktiva vid radering med sidor ex monobook, men rena artikelutkast utan potential från användare som inte varit aktiva på 10 år eller så bör kunna raderas direkt. (Exempelvis en som heter "Våra vägmärken" med en tabell med 5 rader varav 3 har märken i sig...)
Sedan måste vi göra en policy redan nu för vad som skall hända med flyttade artikelutkast så att de inte blir liggande som nu. Ska vi gå igenom dem efter 1, eller 2, år och radera som hopplösa fall (där det syns de är det) och de andra länka från en sida i anknytning till SFFR med "hjälp ett stackars utkast komma över ribban" så andra kan ta vid? Adville (diskussion) 18 april 2024 kl. 00.33 (CEST)[svara]
I tråden ovan finns ett fiffigt förslag på finess, [1].
Jag tror att den automatiskt lägger till en kategorisering med ett bäst före datum, och att de efter en viss tid raderas automatiskt. Det verkar väl rimligt? Råkar vi väcka någon som glömt sitt utkast, kan vi ju återställa dessa. Det lär vara mycket, mycket ovanligt. Och är det inte mycket, mycket ovanligt kan vi hantera det då.
Jag tycker vi ska göra finessen default, om det går. LittleGun (diskussion) 18 april 2024 kl. 16.58 (CEST)[svara]
Nästan alla sidtitlar med snedstreck beror på felstavad, felkodad, felspråklig eller missad "Användare:", skulle de kunna filtreras ut ur listan?
En del sandlådor länkas i diskussioner, ibland med permalänk så de inte syns i "länkar hit", så jag tror att det finns anledning att fundera lite mer innan de raderas.
När det gäller flytt till undersida av nyskapade artiklar, finns det någon statistik på hur metoden fungerar? Hur stor andel av sidorna flyttas tillbaka till artikelnamnrymden, och hur stor andel av den gruppen blir kvar utan att raderas? Får användare som skapat sådana artiklar adekvat återkoppling så att de har en rimlig chans att städa upp sidan till artikelstandard? (Jag har sett språkklagomål med i sig långtifrån förebildlig grammatik, och varningar för intressekonflikt från användare som själva gladeligen skrivit om sig själva och sina föreningar, så det vore inte så förvånande om nybörjare inte riktigt förstår vad som gäller.) //Essin (diskussion) 18 april 2024 kl. 17.40 (CEST)[svara]
Jag har ingen statistik, men jag tycker att "kvalitativt" så det funkar bättre än bara radering och en kortfattad redigeringssammanfattning (som artikelförfattaren inte kan läsa) eller i bästa fall en kortfattad butter kommentar i användardiskussionen. Flytten skapar mindre friktion. Till exempel är de "flera timmar" som lagts ned inte bortkasatade och vi öppnar upp för ett smarbete snarare än bortstötning.
Rent faktiskt är det inte många utkast som faktist blir något som jag flyttat. Men det har hänt ett par gånger, dessa gånger tror jag berodde på sandlådan.
Så det är verkligne inte effektivt i antalet byte till artikelnamnrymden. Men jag tror det blir synligt att vi ären välkomnande plats. LittleGun (diskussion) 18 april 2024 kl. 17.55 (CEST)[svara]

Adminval 2024-04[redigera | redigera wikitext]

Nytt kvartal 2024-04 - och därmed går mandatperioden ut för flera administratörer. För närvarande (1 april 2024) pågår på sidan WP:AAB omröstning för administratörer för 1 omval, 0 nyval samt 0 återval. Besök gärna WP:AAB och gör din röst hörd!

ANHN ✎ 1 april 2024 kl. 00.47 (CEST)[svara]

1 omval, 0 nyval samt 1 återval. / ANHN ✎ 1 april 2024 kl. 21.59 (CEST)[svara]
3 4 5 omval, 0 nyval samt 1 återval. Dessutom görs även "tillval" av roller som IP-kontrollant och presskontakt. / ANHN ✎ 4 april 2024 kl. 09.25 (CEST)[svara]
5 omval samt 2 återval. Dessutom "tillval" av roller som IP-kontrollant och presskontakt. / ANHN ✎ 7 april 2024 kl. 22.12 (CEST)[svara]
4 omval, 1 nyval samt 2 återval. Dessutom "tillval" av roll som presskontakt. / ANHN ✎ 8 april 2024 kl. 11.25 (CEST)[svara]
4 omval, 1 nyval samt 1 återval. Dessutom "tillval" av roll som presskontakt. / ANHN ✎ 9 april 2024 kl. 02.24 (CEST)[svara]
3 omval, 1 nyval samt 1 återval samt ett "tillval" av roll som presskontakt. / ANHN ✎ 10 april 2024 kl. 01.28 (CEST)[svara]
1 omval, 1 nyval samt 1 återval. / ANHN ✎ 12 april 2024 kl. 00.31 (CEST)[svara]
2 4 5 omval, 1 nyval samt 1 återval. / ANHN ✎ 12 april 2024 kl. 09.52 (CEST)[svara]
5 omval, 0 nyval samt 0 återval. / ANHN ✎ 16 april 2024 kl. 14.09 (CEST)[svara]
2 1 omval, 0 nyval, 0 återval. ANHN ✎ 20 april 2024 kl. 08.02 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ 2 omval, inga ny- och återval. /ANHN ✎ 23 april 2024 kl. 08.41 (CEST)[svara]

3 omval och 1 återval. / ANHN ✎ 25 april 2024 kl. 04.12 (CEST)[svara]

Alla högstadieskolor är relevanta?[redigera | redigera wikitext]

I relevanskriterierna om skolor står det: "Utbildningsinstitutioner är i regel relevanta om de haft kulturhistorisk betydelse i sig själva, inte bara som en undervisningslokal." och "Kommunala grundskolor och liknande kan i allmänhet beskrivas i artikeln om kommunen eller dess skolförvaltning." Det är logiskt då det begränsar antalet skolartiklar. Dessutom skulle väldigt många bli likvärdiga och ha lågt allmänintresse för personer utan intressekonflikt. Det finns omkring 5 000 grundskolor bara i Sverige. Det kan jämföras med omkring 50 universitet och högskolor i Sverige.

När jag besökt en skolartikel tidigare har det också funnits ett tydligt och utmärkande kulturhistoriskt värde. Jag har även sett hur skolartiklar (även gymnasieskolor) ifrågasatts just för att relevansen kring vad som utmärker den inte varit tydlig. Många av artiklarna skrivs också med misstänkt intressekonflikt.

Nu hittade jag av en tillfällighet en artikel om en grundskola, Gärdesskolan, som ansågs relevant trots att den till synes inte utmärkte sig nämnvärt. I Diskussion:Gärdesskolan hävdas att relevanskriterierna inte har någon betydelse och att alla högstadieskolor som funnits i några år och inte består av baracker är relevanta. Efter att jag startade diskussionen tillkom reklamaktiga inslag i artikeln med ett citat: "ett pampigt, fullt tidsenligt skolpalats".

Diskutera artikeln i Diskussion:Gärdesskolan och den generella bedömningen här. Kyllo (diskussion) 5 april 2024 kl. 11.37 (CEST)[svara]

Praxis för skolor har över åren blivit alltmer generösa. Detta har avspeglats i de många SFFR ärenden som förevarit. Skolor med imponerande skolbyggnader har hela tiden setts som relevanta, men sedan har detta först blivit mer genröst för byggnaden och det räcker att den varit unik och uppmärksammad som arkitektritad. Samma med skolnivå, först var inte ens alla etablerade gymnasier sedda som relevanta medan det ändrades till nästan alla. Sedan började även etablerade högstadieskolor ses som relevanta. Det är möjligt slutsatsen från dessa SFFR omröstningar inte förts in i relevansskrivningen, och då har i en diff mellan praxis och dess skrivna regler. Om praxis skall ändras behövs några SFFR utslag som går åt annat håll Yger (diskussion) 5 april 2024 kl. 12.17 (CEST)[svara]
Stämmer det, så borde relevanskriterierna uppdateras. I tråden har relevanskriteriers existens överhuvudtget ifrågasatts. Det var nog ett tag sedann en sådan diskussion togs upp, så det kanske är läge igen. LittleGun (diskussion) 5 april 2024 kl. 12.53 (CEST)[svara]
Artikeln är som synes från 2011. Som jag ser det är väl ett problem snarast att alla arkitektritade byggnader ansetts som relevanta - det sammanhanget ser jag ju skolverksamheten i byggnaderna ofta som mer relevant - och det finns många gånger fler arkitektritade byggnader än grundskolor. Alla byggnader med någon form av kulturklassning har ju också ansetts som relevanta. FBQ (diskussion) 5 april 2024 kl. 13.04 (CEST)[svara]
Jag tror inte det "kulturhistoriska värdet" alls har framgått förrän idag.--LittleGun (diskussion) 5 april 2024 kl. 13.06 (CEST)[svara]
Relevanskriterierna kan (möjligen) ha ett värde, men bara om de enbart används i det syfte som de är avsedda: Som ett stöd när man bedömer om det föreligger automatiskk relevans. De är alltså en "ventil", som släpper igenom det "självklara", men i övrigt inte påverkar vad som ska betecknas som relevant. Både Relevanskontrollen och SFFR har till syfte att pröva det som inte ligger inom ramen för det som släpps inom genom ventilen. Därför är argumentet, att ett ämne inte klarar relevanskriterierna, ointressant i dessa processer. Det är ju grunden för en eventuell inkludering som prövas – inte i vilken mån som ämnet lever upp till kriterierna. Det avgörs ju på annat sätt, genom att stämma av direkt mot kriterierna. Men de är trubbiga och inkonsekventa med stora brister. Därför ser jag gärna en mer genomgripande diskussion, både om deras existens och utformning, och hur de ska användas och tolkas om de ändå blir kvar. Janders (diskussion) 5 april 2024 kl. 13.12 (CEST)[svara]
Det är ju vanligt att artiklar är stubbar som sällan beskriver artikelämnet utförligt. Samtidigt är ju inte den här skolan ovanlig i sitt kulturhistoriska värde. FBQ (diskussion) 5 april 2024 kl. 13.59 (CEST)[svara]
Enligt min mening fyller kriterierna sin funktion, men det är onödigt att alltför detaljerat diskutera deras innehåll. Praxis väger tyngre, även om den inte är kodifierad. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2024 kl. 18.38 (CEST)[svara]
Beträffande relevanskriterier, så har de en roll att spela vad gäller övergripande bedömning av om en artikel har en plats på Wikipedia, men sedan behöver det göras individuella bedömningar av artiklar, som inte uppfyller kriterierna. I samtliga fall är det viktigt att relevansen framgår av artikeltexten, samt att det är källbelagt. Relevansdiskussionerna är viktiga för att utveckla praxis, samt för att få fram relevansen för artiklarna genom diskussion och utökning. Historiker (diskussion) 5 april 2024 kl. 18.51 (CEST)[svara]
Högstadieskolor kan nog inte bara ge relevanskriterier för egna artiklar, mer om skolan är omtalad, fått priser, berömd arkitekt, långvarig historia etc. AleWi (diskussion) 6 april 2024 kl. 10.23 (CEST)[svara]
Det är just därför att man ändå ofta måste diskutera enskilda fall som det är förspilld möda att lägga mycket energi på att finjustera. De kan omöjligen täcka allt. Samtal om konkreta exempel har större värde. Efter en tid kan framvuxen praxis införas i kriterierna. Tostarpadius (diskussion) 6 april 2024 kl. 10.31 (CEST)[svara]
Jag har anat en speciell orsak till att skolor inte släppts fram. Det är att sådana artiklar i Wikipedias barndom fullkomligt översköldes av klotter och listor över elever, särskilt homosexuella sådana. Jag vet inte om det fortfarande är ett problem. Det finns ju numer bättre verktyg för sidskydd och annan praxis för blockering av ip nummer med många individer bakom. 213.112.54.246 7 april 2024 kl. 09.47 (CEST)[svara]
Snarare är det så att det skrivits en stor mängd artiklar med gott uppsåt men smala kunskaper: "Centralskolan är en skola i Svendala". Skolor är väldigt intressanta för de som gått i dem, men vanligen ganska ointressanta utanför lokalsamhället. Godtaglig lågstadieskola är för mig inte speciellt mer intressant än godtaglig vårdcentral eller bibliotek, men de senare skapas mycket mer sällan eftersom extremt få spenderat lika stor del av sin barndom i dem.
andejons (diskussion) 7 april 2024 kl. 10.57 (CEST)[svara]
Jag ser det mer som med präster... en skola på landsbygden, ex min pappas gamla låg-mellanstadieskola som jag fotat till artikeln Bjäraryd, har varit samlande för byggden förr. Utifrån det tankesättet skulle de flesta skolor från Sölvesborgs kommun i denna pdf med skolor verksamma från 1860-1971 vara relevanta.
Nya moderna grundskolor grundade efter friskolereformen, ofta friskolor i nedlagda industribyggnader i storstäder, däremot har inte samma encykolpediska värde (exempelvis min sista arbetsplats innan jag studerade till medtech-ingenjör: Distra skola Syd som låg i en byggnad i Slakthusområdet. Byggnaden är kulturhistoriskt intressant och i en artikel om den kan skolan nämnas, men inte som egen artikel).
Ser man till högstadieskolor så ser jag det på samma sätt, Realskolor, senare omvandlade till högstadie eller gymnasieskolor, som grundades innan friskolereformen bör alla i stort sett ha ett encyklopediskt värde, men efter det så bör man vara mer restriktiv.
Dock så bör det enligt mig gälla: mycket uppmärksamhet i media bör ge relevans lättare. Exempelvis, ännu en av mina gamla arbetsplatser Al-Azharskolan i Stockholm som var väldigt omskriven och hade studiebesök från ex Turkiet när jag jobbade där. Att rektorn (efter jag slutat) dömdes för ekonomisk brottslighet i samband med skolans arbete mm (det finns många källor om skolan) gör den ju också intressant.
Slutsats. Som Tostarpadius skriver: Relevanskriterierna är för en första gallring, men vi måste samtidigt kunna se från fall till fall, och Yger att vi är mer genomsläppliga nu.
Ser vi till exempelskolan Gärdesskolan så är det en högstadieskola som grundades innan friskolereformen och med tanke på dess placering så har den nog haft många elever som nu är relevanta för egna artiklar där skolan kan nämnas och ge upphov till nyfikenhet. Även en egen kategori "tidigare elever på Gärdesskolan i Stokcholm" skulle kunna vara relevant i framtiden. Adville (diskussion) 7 april 2024 kl. 12.38 (CEST)[svara]
Jag ser också gärna en förflyttning i våra diskussioner från fasta kriterier till en mer holistisk bedömning, utgående ifrån tillgången på WP:Trovärdiga källor (i linje med enwp:s WP:GNG). Relevanskriterierna bör oavsett praxis fortsatt vara kvar som ett riktmärke för vad som inte i onödan behöver dras upp för diskussion. Draken Bowser (diskussion) 7 april 2024 kl. 15.23 (CEST)[svara]
Ja, jag ser ju egentligen att många folkskolor är lika intressanta som läroverk eller realskolor, där vi nu har alla som gett studentexamen. Nu menar jag ju inte att vi därmed skall masskapa dem, det skulle nog ofta bli ganska futtiga artiklar, när jag skrivit biografier är det egentligen mera lantbruksskolorna som jag saknat att vi inte har artiklar om. Men precis som Adville funderade jag på vilka mina egna skolor var och hur de skulle förhålla sig till Gärdeskolan. Nu kan jag väl börja med mina föräldrars, min far gick på Lindesbergs folkskola, senare Kristineskolan. En tämligen imponerande skola uppförd 1910, jag konstaterade nu att de sista eleverna lämnade skolan 2021 och att de nu skall bli bostadsrätter i huset [2], men om det är skolverksamhet där nu skall ju inte spela någon roll, jag menar att den väl kvalificerar sig. Jag har för mig att jag funderade på att skriva om den i samband med att jag utökade artikeln om Lindesbergs samrealskola och kommunala gymnasium, men tror jag avstod då jag främst hade källor som behandlade tiden som skola fram till 1950-talet. Min mor gick i Harbo skola vid Trekanten, nu har jag skrivit lite om den för länge sedan i artikeln om Harbo, nu är den riven, men den var uppförd på 1880-talet och hann stå i 130 år innan den revs. Den var ju en ganska enkel landsbygdsskola (förvisso större än byskolorna), jag kan tycka den är lika relevant som många andra byggnader vi har artiklar om, men nu tror jag inte att det är något jag kommer att ta i brådrasket. Själv hade jag Edsskolan [3] som min lågstadieskola. Kanske är den inte jättespännande, ett typiskt utslag av de skolor som tillkom i samband med att storkommunerna skapades i början av 1970-talet, men jag kan fortfarande se att den borde kunna försvara sin plats med en artikel efter 50 års skolverksamhet i byggnaden, sedan skulle ju i så fall den behöva innehålla information om dess roll i Östhammars skolpolitik. Min mellanstadieskola, Kyrkskolan i Leksand som uppfördes 1945 har ingen artikel. Det har däremot gymnasieskolan som sedan 1990-talet inryms i byggnaden, Leksands gymnasium. Den ser jag egentligen som ganska usel, då den egentligen bara innehåller information om olika program och jag är osäker på om den är uppdaterad, inget om byggnadens historik eller om gymnasiets. Är den relevant? Det slog mig ju att föregångaren i gamla skolprästbostället [4] nog är mer relevant, men knappast mindre än mycket vi har. Min högstadieskola Sammilsdalsskolan har inte heller någon artikel, men i det fallet däremot samrealskolan som fanns i byggnaden till 1970, Leksands samrealskola. Behövs här en separat artikel om senare skolverksamhet? Det blev en tämligen personlig tirad, men ofta blir det väldigt abstrakt när frågor om skolbyggnaders relevans kommer upp - skolor anses generellt sett inte relevanta - men när det väl kommer till kritan med exempel brukar det mesta trots allt anses relevant. FBQ (diskussion) 11 april 2024 kl. 16.50 (CEST)[svara]
En byskola passar bättre nämna i artikeln om byn, än en separat, då det var dessa kontext, Och byggnaden var i stort sett alla utifrån standardritning. SÅ ingen anledning ha separata artiklar om byskolor. Yger (diskussion) 11 april 2024 kl. 18.41 (CEST)[svara]
Jag håller väl med om det, sedan kan jag fortfarande se skäl om byggnaden är byggnadsminnesmärkt, utgör ett skolmuseum eller något annat liknande som gör att den sticker ut så pass att den förtjänar en egen artikel. FBQ (diskussion) 11 april 2024 kl. 19.53 (CEST)[svara]
Jo, i princip håller jag med Yger, med det förbehållet som FBQ skriver. Kanske även de skulle kunna bli relevanta om de haft någon berömd person som gått där? Lite som små idrottsföreningar och fotbollsklubbar som blir relevanta av den anledningen (ex Gammalstorps IF som har haft en trefaldig SM-guldmedaljör i stavhopp i klubben, Bertil Gustavsson). Jag är inte för masskapande av skolartiklar med bot (men skulle kunna tänka mig att man på wikidata utgick från ex min fil om Sölvesborgs skolor och skapade objekt för att öka sökbarheten mm, men det är ju en annan fråga). Adville (diskussion) 11 april 2024 kl. 20.22 (CEST)[svara]
Hm, att kända personers relevans borde ärvas baklänges till skolor de gick i under barndomen är jag tveksam till. Idrottsklubben är iaf direkt kopplad till vad som senare gjorde Gustavsson relevant. Draken Bowser (diskussion) 11 april 2024 kl. 20.30 (CEST)[svara]
Det är ju en ganska vanlig rubrik för skolor, se ex Åva gymnasium. Därför jag tänkte så. Men det kanske är lite långsökt? Adville (diskussion) 11 april 2024 kl. 20.40 (CEST)[svara]
Tänkte det var värt att förtydliga - Harbo skola var ju ingen byskola, den var ju egentligen kyrkskola, jag gissar att Yger ändå gör skillnad mellan dessa. Sedan vet jag inte om alla kyrkskolor nödvändigtvis är relevanta. Man skulle ju givetvis kunna ha en separat artikel "skolundervisning i Harbo socken" om såväl kyrkskola, byskolor, ambuöerande skolor med mera, ämnet känns för mig tämligen snävt, men vi har ju tidigare skapat liknande artiklar. ege FBQ (diskussion) 13 april 2024 kl. 10.56 (CEST)[svara]
Ja jag kortade mitt inlägget. Kyrkskolor kan ju kallas sockenskola, men de är ändå bara (i normal fall) av intresse lokalt, och kan beskrivas i socken/byartikeln. Yger (diskussion) 13 april 2024 kl. 11.00 (CEST)[svara]
Jag instämmer med Yger. Endast om det finns mycket att skriva om byggnaden är en egen artikel relevant. Tostarpadius (diskussion) 13 april 2024 kl. 11.06 (CEST)[svara]
Jag håller väl huvudsakligen med, men tycker nog att det är ett lite väl enkelt resonemang, ofta är det mer komplext. Är därmed automatiskt att stadsskolor är relevanta? Vanligen är de ju betydligt större, oftare stenbyggnader än i trä särskilt från början av 1900-talet, oftare arkitektritade, men det finns ju inga entydiga gränser, förortsskolor har ju också ofta varit betydligt enklare, och vi har en rad mellanting i bruksskolor, stationssamhällesskolor, köpingars och municipalsamhällens skolor. Jag ser det som att det handlar om en glidande skala, hur stor har skolan varit, hur betydelsefull har den varit i sin formgivning och vilken betydelse har den haft för en förändrad skolundervisning, hur länge har skolan funnits kvar med mera.
Men jag tycker ju att det är relevant att föra in andra typer av byggnader. Sjukhus har vi ju ofta riktigt dåliga artiklar om, här skulle det ju behöva skapas betydligt fler och bättre artiklar, bibliotek är ju ett annat område där artiklarna ofta är dåliga. Stationshus upplever jag att det däremot skapats en hel del artiklar om. FBQ (diskussion) 13 april 2024 kl. 19.28 (CEST)[svara]
Ett litet tillägg: Begreppet skola kan ha flera olika betydelser: Byggnaden, verksamheten (t ex storlek, utbildningens stadier och inriktning samt historien), samt skolans organisation/huvudman/ägande. Jag menar att alla dessa aspekter måste granskas individuellt och att det inte går att tillämpa samma typ av kriterier i alla dessa fall. I det aktuella fallet med Gärdesskolan ser jag byggnaden och de historiska perspektiven som avgörande. Janders (diskussion) 16 april 2024 kl. 11.10 (CEST)[svara]

Bildhistoria ser gärna att wikipedia har alla skolor och företag 6143 Skolor (historiska och existerande (Wiki)

- Salgo60 (diskussion) 9 april 2024 kl. 16.50 (CEST)[svara]

”Uttömmande” som kvalitetskriterium för ”Utmärkta artiklar”[redigera | redigera wikitext]

Ett av de kriterier som ska uppfyllas för att en artikel ska vara ”utmärkt” och inte bara ”bra” är att den ska vara ”uttömmande; den saknar inga större faktauppgifter”. Jag tycker att ett sådant krav riskerar att motverka de krav på balans och tillgänglighet som jag ser som grundläggande i ett uppslagsverk. Risken är också stor att en artikel bedöms efter sin omfattning och inte efter relevansen hos de uppgifter som förmedlas.

Jag menar alltså att ordet ”uttömmande” leder fel som kvalitetskriterium för en artikel i ett uppslagsverk. En doktorsavhandling, en biografi om en person eller en bok som presenterar landet XX:s historia kan förväntas vara uttömmande. Men en WP-artikel läses på ett helt annat sätt och ska vara lättillgänglig. Enligt min uppfattning är strukturen och läsbarheten avgörande för en encyklopedisk artikels kvalitet. Om texten innehåller en mängd detaljer så är det svårare att hitta de viktigaste uppgifterna. Texten får inte heller vara alltför lång.

Vad som är ”alltför lång” är naturligtvis beroende av artikelämnet. Jag ser det till exempel som rimligt att en artikel om en världsdel eller en historisk epok är längre än den som behandlar en enskild person eller ett specifikt konstnärligt eller vetenskapligt verk.

Jag skulle alltså vilja se en översyn av kriterierna för ”utmärkt artikel” så att de uppmuntrar större stringens och ett hårdare urval av vilka uppgifter som presenteras. Jag har just nu inget konkret förslag på hur detta ska formuleras, men om fler än jag tycker att översynen behövs så kan vi nog knåda fram någonting tillsammans. Chandra Varena (diskussion) 14 april 2024 kl. 10.27 (CEST)[svara]

 Gillar Instämmer med denna åsikt och idé. Jag tror att en omformulering skulle kunna lösa problemet, exempelvis som "uttömmande, utan att den blir obalanserad eller överlastad med oviktiga detaljer". Paracel63 (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.09 (CEST)[svara]
Intressanta synpunkter! Men jag håller inte med (Chandra Varena). Så här står det i Wikipedia:Artikellängd: "En artikel bestående av 100 000 tecken wikikod brukar omfatta ungefär 12-25 sidor vid utskrift och tar omkring 2 timmar att läsa. En artikel som är längre än så förbättras med stor sannolikhet om den brytes upp i mindre artiklar, som ett riktmärke." (12 A4 tar iofs inte två timmar att läsa.) Annars tycker jag policyn är ganska klok. 100 000 tecken är ett bra riktmärke (+/- 20 %). Om ett ämne kräver märkbart mer än så för att vara uttömmande så går det nog att dela upp artikeln. Jämförelsen med avhandlingar haltar, eftersom en avhandling består av väldigt mycket formalia. Kärnan i en avhandling behöver ofta inte vara särskilt omfångsrik. Själv tycker jag alltså "uttömmande" är ett bra kriterium och enligt min, iofs rätt ringa, erfarenhet hamnar det på omkring 100 000 tecken max. Jag har bara skrivit en utmärkt artikel, Pudel, och den är på omkring just 100 000 tecken och blir 24 A4 i utskrift. Den är ett illustrativt exempel på uttömmande eftersom den tar upp nästan alla aspekter av hundrasen pudel (det som saknas är pälsvård, inser jag nu) och är det mest omfattande som skrivits om pudeln på svenska och då har det getts ut böcker om rasen. I mitt pausade projekt med artiklar om tolv av Shakespeares pjäser så kommer också de artiklarna uppskattningsvis hamna på omkring 100 000 tecken när de är klara. Med dessa exempel vill jag illustrera att jag uppfattar "uttömmande" som ett rimligt kriterium och att omkring 100 000 tecken är där man mentalt hamnar när man avhandlar något uttömmande. Jag har tidigare varit engagerad i artikelnomineringarna och jag tyckte då att "uttömmande" var ett kriterium som det gick att luta sig mot när jag bedömde en artikel. Jag uppfattade "uttömmande" som något som skilde utmärkta artiklar från bra. Kanske kan Larske bidra med en tabell över utmärkta respektive bra artiklars längd? Då skulle vi ha något konkret att utgå från i diskussionen. Paracel63:s förslag är också intressant, men om en artikel är "obalanserad eller överlastad med oviktiga detaljer" så uppfyller den enligt mig inte villkoren för att vara utmärkt ändå, oavsett hur uttömmande den är i övriga avseenden. /Ascilto (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.14 (CEST)[svara]
Jag instämmer med Ascilto. Det är just detta som är det viktigaste kännetecknet för de utmärkta artiklarna, att det inte finns mycket mer att säga som inte är sådana kringfakta som kan behövas i en bok men som vi här tillför genom att länka till andra artiklar. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.19 (CEST)[svara]
Följande listor över Utmärkta respektive Bra artiklar, sorterade i fallande storleksordning, behöver läsas med beaktande att storleken är storleken på wikitexten och den kan avvika från den "av en läsare upplevda storleken". Den upplevda storleken kan vara
  • mindre – om det finn en massa "död kod" i form av omfattande mallanrop med många oanvända parametrar i wikitexten. Exempel: {{Geobox}} som används i den Utmärkta artikeln Terrakottaarmén.
  • större – om det finns omfattande text som visas i artikeln och som skapas via mycket korta mallanrop i wikitexten. Exempel: {{Wikidatautmärkelser}} som används i den Bra artikeln The Beatles.
Här är PetScanfrågorna:
Larske (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.50 (CEST)[svara]
Varmt tack, Larske! /Ascilto (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.56 (CEST)[svara]
Efter en snabb blick på Bä, bä, vita lamm och Karl XII tycker jag nog att artikeln om visan jämfört med artikeln på enwp kan vara utförligare och att artikeln om kungen nog skulle tjäna på att kortas ner till ungefär hälften och låta merparten av krigsskildringarna koncentreras till de olika underartiklarna. Det pågår en diskussion om artikeln om Karl XII, ser jag. /Ascilto (diskussion) 14 april 2024 kl. 15.24 (CEST)[svara]
Artikeln om visan är i nuvarande form "bra" men inte mer enligt min mening. Det gäller troligen om en del andra av de kortaste artiklarna också. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2024 kl. 15.30 (CEST)[svara]
Anglosaxarna har också valt att ha ungefär samma kriterium: 1b - "comprehensive: it neglects no major facts or details and places the subject in context" jfr. utmärkt-1 "uttömmande; den saknar inga större faktauppgifter." Lite olika formulering, men samma grundtanke.
Jag vet inte riktigt. För mig ingår det att väga artikeln mot alla våra standarder, även de som inte är explicit inskrivna i våra kriterier. Som jag ser det förväntas en skribent eller granskare väga "uttömmande" mot skriv specifikt och koncist och därigenom uppnå en balans. Men jag motsätter mig inte att vi skriver in det i kriteriet, men i så fall i någon mer koncis form än den nu föreslagna. Draken Bowser (diskussion) 14 april 2024 kl. 17.37 (CEST)[svara]
Det är nog svårt att skriva en uttömmande artikel om breda ämnen utan att artiklarna blir alldeles för långa. De är kanske därför de flesta av våra utmärkta artiklar handlar om ganska smala ämnen? Jag tycker artiklar om breda ämnen hör till de viktigare för Wikipedia, så jag uppskattar Chandra Varenas ansats om att ändra formuleringen. Och jag hoppas att en ändrad formulering kommer göra det mer tacksamt att jobba på artiklar om breda ämnen. Boivie (diskussion) 14 april 2024 kl. 17.41 (CEST)[svara]
@Boivie Jag håller med om den aspekten. Tyvärr finns många artiklar om "stora" ämnen som är relativt obearbetade, och ibland rent undermåliga. Om det skulle vara lättare att få dem utvalda så skulle det kanske vara en sporre att jobba med dem. Chandra Varena (diskussion) 14 april 2024 kl. 17.58 (CEST)[svara]
Ja, var går gränsen för "uttömmande"? Det finns hundratals biografier om Hitler. Är någon av dessa ofta mycket tjocka böcker uttömmande i meningen att allt är beskrivet och det inte finns något att tillägga? I så fall vore alla utom just den boken överflödiga. Nej, det som bör betonas och premieras är urvalet av fakta, och hur det disponeras i artikeln. Det handlar inte om att skriva långt eller kort – alla ämnen kan hanteras i olika format, med både utmärkt och uselt resultat – utan om att sammanfatta en relevant och rättvisande bild av ämnet, vara noggrann med fakta genom att verifera med stöd av goda källor, samt skapa en lättläst artikel. Kvaliténsbedömningarna kommer ändå alltid att vara subjektiva, och en strävan efter att artikeln vara just uttömmande riskerar att skapa onödigt långa, omotiverat detaljerade och svårtillgängliga texter. Janders (diskussion) 14 april 2024 kl. 18.15 (CEST)[svara]
@Draken Bowser. Jag tycker att de engelskspråkiga artiklarna ofta misslyckas med balansen mellan "uttömmande" och "specifikt och koncist" och därmed blir alltför långa. Jag kan just nu inte ge något exempel, utan det är mera en allmän iakttagelse. Chandra Varena (diskussion) 14 april 2024 kl. 18.32 (CEST)[svara]
Enligt min mening är det inte självklart att utmärkta artiklar är de bästa vi har sett ur alla aspekter. Korta biografier är ofta mer värdefulla för uppslagsverket därför att de är mer lättlästa och kan produceras i större mängd. Det som bedöms vid artikelnomineringar är en typ av kvalitetskriterier. Det finns andra. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2024 kl. 18.35 (CEST)[svara]
Jag tror inte att kriteriet har någonting med statusen på artikler gällande "stora ämnen" att göra. Det är väldigt svårt att skriva bra om dem, jag skulle aldrig ge mig på t. ex. sjukdom, och den handlar om ett ämne jag jobbar med och filosoferar över varje dag. Men, det vore för svårt. Draken Bowser (diskussion) 14 april 2024 kl. 18.55 (CEST)[svara]
Jag följer gärna Janders linje angående urval av fakta, som förvisso även det skapar subjektiva bedömningar. En sund kombination av "uttömande" och "faktaurval" är båda lämpliga ledord som huvudskribenterna redan behärskar i flesta fall - särskilt inom kultur (t.ex. film, musik, spel) och sport. /Mvh Vostok (disk.) 15 april 2024 kl. 14.13 (CEST)[svara]
"Uttömmande" är nog ett av de mest subjektiva bland våra kriterier. Jag motsätter mig alltså inte att vi ändrar i skrivningen, men jag tror samtidigt att det mest slagkraftiga sättet man kan bidra till att upprätthålla balansen mellan "koncist" och "uttömmande" är att delta i granskningsprocessen. Vi är för det mesta så få att man får "20% av rösterna" bara genom att sätta sig vid bordet på WP:AN. Draken Bowser (diskussion) 15 april 2024 kl. 14.21 (CEST)[svara]
(Tänkt som tillägg direkt på min förra kommentar...)
"Uttömmande", hur det än uppfattas, uppmuntrar till att skriva [substantiellt] innehållsrika artiklar i allmänhet. Jag anser att det passar som kriterium för Utmärkt, alltså de mest föredömliga artiklarna, men kanske behöver ett litet förtydligande. /Mvh Vostok (disk.) 15 april 2024 kl. 14.51 (CEST)[svara]
För Wikipedia:Bra artiklar använder vi ordet "heltäckande". Det upplever jag som snäppet bättre än uttömmande. Heltäckande ger mer fokus på att alla aspekter av artikelämnet finnas med på ett bra sätt (med en hög lägstanivå) medan "uttömmande" trycker på en stor textmängd. Gunnar Larsson (diskussion) 15 april 2024 kl. 17.49 (CEST)[svara]
Man skulle kunna skriva "tillräckligt omfattande för att inkludera alla större sakuppgifter". Chandra Varena (diskussion) 15 april 2024 kl. 20.08 (CEST)[svara]
Det finns ofta en konflikt mellan alla varianter av "uttömmande" och absolut begränsning av mängden text. Det gör att nuvarande kriterier är självmotsägande. Det blir en konflikt när en uttömmande beskrivning skulle överskrida gränsen. Jag förordar absolut begränsning. Min motivering har formulerats av andra ovan: Då känns det lättare att ta sig an stora ämnen, som också tenderar att vara de mest angelägna. Kriterierna bör utformas så att kritik som Den här viktiga aspekten tas inte upp. är ogiltig om artikeln är nära storleksgränsen men giltig annars. Giltig kritik bör vara av typen Den här aspekten saknas och är klart viktigare än den minst viktiga i artikeln. Jag tycker också att gränsen ska sänkas. Det innbär inte att mängden fakta i Wikipedia minskas, bara att indelningen i artiklar ändras. Lägre gräns gör det lättare både för skrivare och läsare.--Ettrig (diskussion) 16 april 2024 kl. 08.18 (CEST)[svara]
Jag håller fortfarande inte med. För mig är huvudpoängen med utmärkta artiklar att de en gång om året visas upp i vårt skyltfönster på huvudsidan. Därför bör vi hålla fast vid nuvarande krav. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2024 kl. 12.27 (CEST)[svara]
@Tostarpadius Jag menar i stället att just därför så borde kriterierna ändras så att flera sorters artiklar kunde visas i vårt skyltfönster. Artiklar som har god kvalitet enligt andra kriterier än de nu formulerade, och som därmed breddar den utåtriktade bilden av vad Wikipedia är och kan. Chandra Varena (diskussion) 16 april 2024 kl. 12.46 (CEST)[svara]
Jag håller inte alls med. Nomineringsprocessen fungerar väl som den nu ser ut. Det är den typen av artiklar som passar för det ändamålet. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2024 kl. 13.17 (CEST)[svara]
Apropå det. Vi borde göra någon koll på att "huvudsidestexten" för de utmärkta artiklarna är uppdaterad. Jag har märkt några fall där det som stod inte stämde längre (som Liverpool-fan var deras senaste titel för gammal), eller såg konstigt ut (någon annan artikeln där det var formulerat som att 2010 var nu). Gunnar Larsson (diskussion) 16 april 2024 kl. 14.25 (CEST)[svara]

Nominering av utvalda artiklar är en intern process mellan oss själva. För att det skall vara en levande process bör vi inte bli för rigida. Om några tycker det skall vara mycket uttömande för utmärkt och andra inte så hårt, så berikar det processen att denna nyansskiland får finnas kvar. Vi hade tidigare en motsvarande diskussion om hur hårt kräva full källbelläggning eller ej, som mest resulterade i att några som brukade vara med i denna nomineringsprocess lämnade. Lita på våra olika omdömen och tvinga inte alla att resonera på samma sätt.Yger (diskussion) 16 april 2024 kl. 14.48 (CEST)[svara]

Att tolkningen och tillämpningen av reglerna kan skifta ser jag också som en rikedom. Det är att ordalydelsen ändras jag är emot. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2024 kl. 17.27 (CEST)[svara]
Om vi ska diskutera skrivningen tänker jag att vi bör dela frågan i två delar:
  • Vilket ord fångar bäst uppdraget att skriva en tillräckligt komplett artikel inom ramen för vårat uppdrag som referensverk? (uttömmande, heltäckande, urval etc.)
  • Vilken koncis förtydligande beskrivning ska göra sällskap med ordet?
Draken Bowser (diskussion) 16 april 2024 kl. 21.02 (CEST)[svara]
Någon förtydligande beskrivning behövs inte. Det minskar det tolkningsutrymme Yger så förtjänstfullt pekar på. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2024 kl. 21.52 (CEST)[svara]
"Tillräckligt omfattande för att på ett tydligt sätt inkludera alla större sakuppgifter" Chandra Varena (diskussion) 16 april 2024 kl. 21.53 (CEST)[svara]
Jag skulle ändå vilja ha det lite mer koncist, typ: "Tillräckligt omfattande för att behandla alla väsentliga sakuppgifter" eller t.o.m. "omfattande nog att behandla alla väsentliga sakuppgifter" Väsentliga har emm. en tydligare koppling till VIKT/OVIKT, vilket i slutändan är det som ska fälla avgörandet. Däremot är jag fortfarande osäker på ordet sakuppgifter. Räknas tolkningar av kreativa verk (vilket ingår i utmärkta artiklar om sådana) som sakuppgifter? Draken Bowser (diskussion) 18 april 2024 kl. 22.49 (CEST)[svara]
Jag har ingen bestämd uppfattning om vilka formuleringar som kan användas istället för "uttömmande". Men jag vill lyfta att det inte finns något egenvärde i att en text är lång – snarare tvärt om. Texten bör hållas så kort och koncentrerad som möjligt, med en tydlig vinkel och fokus på ämnet. Det är i sig en konst, som ofta är svår men ger en mer lättläst text med högre läsvärde än långa texter som "vill för mycket". Det är textegenskaper som bör värderas i kvalitetsbedömningarna. Janders (diskussion) 18 april 2024 kl. 23.06 (CEST)[svara]
Jag håller med Janders om att längd inte är ett egenvärde och att en kortare artikel ofta kan vara bättre än en längre.
Jag håller med Draken Browser om att "sakuppgifter" inte alltid täcker det som är viktigt i en artikel.
Formulering kanske: "Tillräckligt omfattande för att ge en balanserad presentation av ämnets relevanta aspekter och förmedla alla väsentliga sakuppgifter" Chandra Varena (diskussion) 19 april 2024 kl. 00.33 (CEST)[svara]
Men nu blev det ju längre istället. xD
Vi behöver inte nämna något om relevanta aspekter eftersom Bra-2 lyder: "... innehålla korrekta och balanserade fakta om ämnets förväntade aspekter." Utmärkta artiklar måste ju uppfylla alla krav för både "rekommenderad" och "bra". Draken Bowser (diskussion) 19 april 2024 kl. 00.38 (CEST)[svara]

Listor hela vägen[redigera | redigera wikitext]

Listor är bra!
  1. Veckans tävling!
    1. Hela Vägen IV
  2. Ambition:
    1. Skapa listor
    2. Uppdatera listor
    3. Komplettera listor
  3. Välkomna och lycka till!

/Haxpett (diskussion) 15 april 2024 kl. 00.07 (CEST)[svara]

Ön eller øya?[redigera | redigera wikitext]

Fick en fråga på min användardiskussion, [5]: På norska ö-namn bör vi skriva -ö eller -øya, som i t ex Barentsö eller Barentsøya? Jag hejar på Barentsö, om inte -øya etablerats. Som i Utøya. LittleGun (diskussion) 15 april 2024 kl. 23.03 (CEST)[svara]

Den normala hanteringen är väl att använda lokalt namn förutom då det finns ett annat etablerat svenskt namn. Jag ser ingen anledning till att göra på något annat sätt för norska öar. Boivie (diskussion) 16 april 2024 kl. 09.26 (CEST)[svara]
Exakt. Wikipedia ska aldrig vara först med namn på svenska. Finns etablerat svenskt namn ska det användas, annars lokalt namn. Kitayama (diskussion) 16 april 2024 kl. 09.35 (CEST)[svara]
@VinglandeAnanasen08, diskussionen förs nu här, om du missat det.
Min åsikt är som de övrigas: finns etablerade svenska namn skall dessa användas som artikelnamn (och det lokala skrivas efter), men saknas svenska namn så skall det utländska, här norska, namnet användas. Vi skall aldrig hitta på egna namn. Adville (diskussion) 16 april 2024 kl. 09.51 (CEST)[svara]
-øya i de flesta fall alltså. Aningen hårdraget tycker jag, men svaren här är entydiga. Tack för svar! LittleGun (diskussion) 16 april 2024 kl. 11.45 (CEST)[svara]
LittleGun hade redan länkat mig till denna diskussionen, med tack ändå.
Detta hjälpte avsevärt. Ska nu justera de tidigare misstag som jag i sådana fall gjort i ett par artiklar. VinglandeAnanasen08 (diskussion) 16 april 2024 kl. 12.21 (CEST)[svara]
I vissa artiklar kanske vi ska skriva X-øya (ålderdomligt X-ö) om praxis har ändrat sig. Per W (diskussion) 16 april 2024 kl. 17.20 (CEST)[svara]

ChatGPT - en föraning om framtiden[redigera | redigera wikitext]

Jag frågade ChatGPT vad den kan göra i Wikipediaväg. Börja med att titta på slutet. Det är mer än jag förväntade mig. Och det här är bara början. Det är hög tid att fundera på hur Wikipedia ska samverka med kommande artificiell intelligens. Till nyligen var googling och Wikipedia huvudalternativen Nu har ChatGPT tagit över ungefär hälften av det de två gav mig förut. Ettrig (diskussion) 16 april 2024 kl. 08.38 (CEST)[svara]

Men Chat använder det fakta som står i våra Wikipediaartiklar, så det vi skapat återanvänds på ett6 bra sätt men annorlunda gränssnitt. Det är googling som kan minska kraftigt Yger (diskussion) 16 april 2024 kl. 09.06 (CEST)[svara]
Det går också bra att prata med ChatGPT på svenska.
  • Länk till fråga och svar "Kan du ge mig wikitexten för en Wikipediaartikel om tätorten Köping som passar för svenskspråkiga Wikipedia och som innehåller lämpliga wikilänkar och även kategoriseringar."
  • Länk till Sandlådan med ChatGPT:s artikel om tätorten Köping.
Larske (diskussion) 16 april 2024 kl. 09.12 (CEST)[svara]
Det är inte klokt vad AI kan göra...en artikel med länkar och kategorier och allt. Affe2011 - Sedan 2023 (diskussion) 16 april 2024 kl. 12.54 (CEST)[svara]
Jag upplever WP som mindre vinklat och mer NPOV än flera av de generativa språkmodellerna, som ofta uppvisar en påfallande slagsida åt vänsterideologi och woke/identitetspolitik. Samtidigt ska vi inte glömma att en del av den "kunskap" som ChatGPT återger är hämtad från WP. FWIlkens (diskussion) 16 april 2024 kl. 16.04 (CEST)[svara]
Noterar ett sakfel i Larskes exempel: "Köping ligger vid södra stranden av Mälaren". Det gör det ju inte. Taxelson (diskussion) 16 april 2024 kl. 22.43 (CEST)[svara]
Min erfarenhet av ChatGPT är att hur bra den fungerar beror mycket på typen av frågor. Den är fantastisk på att beskriva t.ex. naturvetenskapliga processer. Det är sällan jag hittar något fel där (om det är något jag vet själv). Dess svar är också balanserade (det här är viktigt, men tänk på att annat som xx och yy också kan påverka). När det gäller faktafrågor som den om Köping så kan det vara alltifrån lite fel (tror den placerade Lunsen i Enköping när jag frågade) till tämligen bisarrt (när jag frågade om halländsk litteratur så slängde den in lite alla möjliga kända svenska författare och Aniara skulle visst ha någon koppling till den halländska naturen :-D) Gunnar Larsson (diskussion) 17 april 2024 kl. 07.14 (CEST)[svara]
Chat GPT förstår ju egentligen inte vad den skriver om vilket gör att den ibland missar vansinnigt. Handlar det om områden där det finns gott om texter att luta sig emot kan texten se ganska vettig ut. När den inte har det blir den drastikt sämre, och den börjar hitta på. Så för wikipediaarbete kan jag inte se att den är användbar. Det kan ju dock vara värt att hålla utkik efter användare som ber den skriva artiklar som kan se vettiga ut men innehålla en massa konstigheter. Mest påtagligt att de angivna källorna inte säger vad artikeln anger. FBQ (diskussion) 17 april 2024 kl. 07.36 (CEST)[svara]
Den kan ju vanligen inte ange källor för sina påståenden, den söker av efter hur saker vanligen beskrivs, främst i korta texter då den annars missar kopplingar, den kan om den uppmanas ange källor men den hämtar inte informationen därifrån vilket ofta blir mycket tydligt. FBQ (diskussion) 17 april 2024 kl. 07.41 (CEST)[svara]
I en del artiklar som jag har redigerat har det funnits helt felaktiga källor, alltså referenser som handlar om något helt annat (t.ex. en vetenskaplig artikel om kemi i en språkvetenskaplig artikel). Jag har tagit bort källorna och mallat de påståenden som de påstås stödja. Jag inser nu att sådant kan vara tecken på att artikeln är AI-skriven och bör kollas extra noga. Chandra Varena (diskussion) 17 april 2024 kl. 07.53 (CEST)[svara]
Som jag förstår det så har ChatGPT (åtminstone frivarianten 3.5) inte någon källhantering (se t.ex. [6]). Någon gång då jag frågat efter det har jag fått vad som referenser som inte varit till några riktiga källor, men haft titlar som om de vore bra källor och haft författare som åtminstone ibland varit aktiva inom fältet. Gunnar Larsson (diskussion) 17 april 2024 kl. 08.03 (CEST)[svara]
Jag tänkte mer på framtiden. Internet visade sig ha allvarliga avigsidor. I detta har Wikipedia varit en viktig motvikt med nästan bara fördelar. Det är möjligt att det raseras på kort tid. Wikipedia är en mycket attraktiv plattform för reklam. Hittills har den stått emot. Tänk er en framtid där språkmodeller är ännu mycket bättre än de vi ser nu. Flera företag satsar nu 10 ggr så mycket på nästa version. Tänk er också att någon satsar på att göra en bättre version av Wikipedia med smart och omsorgsfull användning av den förbättrade AIn. De översätter allt som finns till alla viktiga språk, förbättrar där de kan och lägger till ett stort antal artiklar som vi inte har kunnat göra. Användare:Ettrig/MCMCMC går att göra redan nu. Den finns inte på engelska Wikipedia. Se det som en föraning av vad som kan komma. En sådan Wikipedia-efterföljare skulle kunna helt överskugga originalet. Som jag ser det är lösningen att vi lär oss att använda AI för att göra en ännu bättre Wikipedia, så att vi kan fortsätta att hålla den fri från kommersiella krafter och deras skadliga inverkan.--Ettrig (diskussion) 17 april 2024 kl. 12.18 (CEST)[svara]
Kan vi försiktigt utnyttja generativ AI för att systematiskt börja gå igenom Wp-artiklar som markerats som inaktuella? Inaktuellt innehåll är Svwp:s största problem e.m.m. och nu har vi en möjlighet att göra något åt det! Man kan få användbara källhänvisningar både av betalversionen av ChatGPT och av gratisversionen av Edge copilot (f.d. Bing chat) - båda de är baserade på GPT version 4 och kan göra Bing-sökningar. I dagsläget bör man aldrig använda gratisversionen av ChatGPT tycker jag, som är baserad på GPT v3.5, eftersom man inte kan kontrollera källorna då. GPT-användning vid Wikipediaförfattande kräver naturligtvis ändå mer försiktighet och handpåläggning än maskinöversättning av text, men är användbart. Ibland är GPT v4:s källor påhittade så det är nödvändigt att kontrolläsa allt, men påhittade källor blir allt mer ovanliga. Man sparar mycket tid ändå av att den är så bra på att hitta källor och förslå referat som oftast stämmer. GPTv4 kan fortfarande ljuga ihop en betydelse av t.ex. en förkortning, men i ett fall märkte jag att Googles Gemini (chattbot) gjorde mer rätt. Så den är på tillväxt. Man kan be GPTv4 att läsa en viss Wikipediaartikel och ange vad som saknas och bör läggas till. Man kan be den berätta vad som har hänt inom ett område sedan ett datum, t.ex. då Wikipediaartikelns senaste källor publicerades.Tomastvivlaren (diskussion) 17 april 2024 kl. 12.50 (CEST)[svara]
Det är ett problem att stora språkmodeller förenklat är sannolikhetskalkyler för hur ord kommer efter varandra, och helt saknar koppling till begrepp som fakta, men det finns ett gäng som har tittat en del på den här frågan på andra Wikipediaspråkversioner. Se till exempel w:en:User:Fuzheado/ChatGPT, w:en:User:JPxG/LLM demonstration eller w:en:User:DraconicDark/ChatGPT.
ChatGPT 4.0 är mycket bättre än 3.5, och 5.0 lär vara bra mycket bättre än 4.0 (om vi håller oss till just ChatGPT), så alla sådana här exempel riskerar att snabbt bli inaktuella. En central fråga för framtiden är hur mycket man kan pressa kostnaderna. Just nu bränner de här företagen enorma summor investerarpengar, eftersom det är dyrt både att träna stora, allmänna språkmodeller och att stå för de kostnader som uppstår varje gång de används. Sett till dagens kostnader har jag svårt att se att det skulle vara ekonomiskt rimligt att ersätta Wikipedia med stora språkmodeller, eftersom det går åt så mycket energi och datorkraft varje gång någon ställer en fråga. Nvidia har lanserat ett chip som kraftigt skall minska de här kostnaderna och deras konkurrenter satsar hårt på att slå sig in på AI-chipmarknaden, så det kanske kan ändras.
Det kommer ju också hela tiden nya försök att använda stora språkmodeller för informationshantering. Se "‘Like Wikipedia And ChatGPT Had A Kid’: Inside The Buzzy AI Startup Coming For Google’s Lunch" från Forbes förra veckan, till exempel. /Julle (disk.) 18 april 2024 kl. 00.19 (CEST)[svara]

Ett par experiment från Wikimediastiftelsen[redigera | redigera wikitext]

Jag arbetar bland annat med m:Future Audiences, som är en liten grupp på Wikimediastiftelsen som försöker göra små experiment för att se hur teknisk och social utveckling kan påverka oss, och om det finns saker vi borde göra för att hänga med. Under 2023 testade vi att se om det fanns ett värde att bygga in ett Wikipediaplugin i ChatGPT, om folk nu skulle använda den för att söka efter svar, så att vi kunde få information från Wikipedia och användarna kunde se var den kom från. Kortfattat var slutsatsen att här och nu verkar det inte vara så folk använder ChatGPT. Vi har en längre sammanfattning om vad vi lärde oss.

Just nu håller vi på med ett experiment som heter Citation Needed, som ser om det finns intresse och teknisk möjlighet att bygga in stöd i webbläsare för att se om det finns stöd i Wikipedia för olika utsagor i text på nätet.

Det här är inte produkter – de är experiment, tänkta att vara snabba och billiga. Citation Needed fungerar till exempel bara på engelska och i Chrome, för att snabbt och lätt kunna få information om huruvida det här är värt att fortsätta investera i. Johan (WMF) (diskussion) 18 april 2024 kl. 00.05 (CEST)[svara]

Ett experiment från Projekt Fredrika[redigera | redigera wikitext]

Hej, vi på Wikipedia:Projekt_Fredrika har framgångsrikt testat använda Generativ AI som ett verktyg för att föreslå förbättringar till Wikipedia artiklar. Vi tycker att GenAI fungerar bra som en entusiastisk medhjälpare i Wikipedia redigering, som dock behöver övervakning och granskning. Processen vi gjorde innebar att mata GenAI innehåll från en källa (boken Ett Gott Parti om Albert Edelfelt), en Wikipedia artikel som källan passar, och instruktioner åt GenAI att utgående från källan göra flera nya förslag på en ny paragraf till artikeln. Av förslagen till 70 artiklar, förde vi in redigeringar i 33 artiklar på svenska Wikipedia - en del exakt så som GenAI föreslog, och en del redigerade förslag. En del förkastade vi (författaren av boken var med och granskade) för att GenAI blandat/hallucinerat för mycket eller källan helt enkelt inte innehöll tillräckligt med information för att göra ett bra tillägg. Att hitta vilka artiklar källan passar var ett eget steg i processen där vi använde NER (en:Named-entity_recognition, typ en byggsten som GenAI bygger på) för att identifiera personer och ställen som källan nämner. Mera detaljer om det hela hittar ni på projektsidan här: Wikipedia:Projekt_Fredrika/SLS-AI-pilot. Mvh, Robert (diskussion) 19 april 2024 kl. 09.13 (CEST)[svara]

Tack, mycket intressant Yger (diskussion) 19 april 2024 kl. 10.16 (CEST)[svara]
På https://meta.wikimedia.org/wiki/File:April_2024_Future_Audiences_office_hours.webm presenterar jag kort SLS-GenAI-projektet inför en internationell Wikipedia-arbetsgrupp. Jag introduceras vid 0:50:44 och börjar prata vid 0:51:02 och pratar till 0:54:55. Cogitato 19 april 2024 kl. 13.51 (CEST)

Utöka stubbar[redigera | redigera wikitext]

Jag utökade stubben Bipedalism med hjälp av ChatGPT (4). Jag tyckte att det räckte med ganska lätt redigering. Ska försöka avverka ett par stubbar per dag och se hur ni reagerar.--Ettrig (diskussion) 19 april 2024 kl. 12.29 (CEST)[svara]

Plus Cytokines, Dragskåp, Magnetoreception, Melanism, Kvantbiologi, Kromatofor, Nukleoid, Biogen amin, Bryologi.
Tveksamt. Källöst och den engelska förlagan skiner igenom t.ex. här "Huvudkännetecken och fördelar med bipedalism". Det finns en utmärkt artikel på enwp som kan användas som utgångspunkt för en utökning. // Nalle&Lisa (diskussion) 19 april 2024 kl. 12.44 (CEST)[svara]
Att den engelska förlagan skiner igenom är inte en nackdel. För mig är det mycket lättare med den här metoden jämfört med att översätta från engelska. Står "tveksamt" för något konkret? Ettrig (diskussion) 19 april 2024 kl. 13.52 (CEST)[svara]
Det kanske, genom en lämpligt formulerad fråga, går att få ChatGPT att undvika det på svenska stilistiska oskicket att versalisera varje ord i en kortare mening eller uttryck och att undvika omotiverade bindestreck utan att därför särskriva, som Ökat Synfält och Energi-Effektivitet. Larske (diskussion) 19 april 2024 kl. 14.07 (CEST)[svara]
Håller med om versalerna, miss av mig. (Jag hade åtgärdat några andra.) Just det här bindestrecket tycker jag underlättar läsningen eftersom ordet annars skulle bli mycket långt. I allmänhet är ChatGPT klart oskickligt på svenska (men suveränt på engelska).--Ettrig (diskussion) 19 april 2024 kl. 14.24 (CEST)[svara]
Ord som energieffektivitet kan vi nog förvänta oss att läsarna av Wikipedia ska kunna ljuda sig igenom utan hjälp av bindestreck. Ordet förekommer just nu i 51 artiklar.
Min (otydligt formulerade) fråga gällde alltså (om versaliseringen av Ökat Synfält i exemplet nu kom från ChatGPT)
  • Tror du att en lämpligt formulerad uppmaning till ChatGPT kan göra så att du slipper "åtgärda" sådant manuellt?
Ställer du frågorna till ChatGPT på engelska, men ber om svaret på svenska, eller frågar du på svenska?
-- Larske (diskussion) 19 april 2024 kl. 15.09 (CEST)[svara]
Vad är cytokines?, Vilket den misstolkade fullständigt. I meant what in English is called cytokinesis, not cytokines. But please continue in Swedish.. Vad är ett dragskåp?.--Ettrig (diskussion) 19 april 2024 kl. 15.30 (CEST)[svara]
Jag skapade en ny artikel om PTL med hjälp av chatgpt v4. Ämnet saknar Wp-artikel på annat språk men hade redan ett Wikidata-objekt. Fotnoterna som den föreslog innehöll inkompletta url:er men deras titlar och referat var korrekta och url:erna var lätta att hitta igen. Tomastvivlaren (diskussion) 19 april 2024 kl. 13.10 (CEST)[svara]
Betydligt bättre, men facktermerna klarar den inte riktigt av. En stor risk om det skrivs ChatGPT-artiklar om industriella processer av "noviser". // Nalle&Lisa (diskussion) 19 april 2024 kl. 13.53 (CEST)[svara]
Jag är mycket tveksam till detta. I dagens "Spanarna" på P1 gavs det flera avskräckande exempel på hur ChatGPT fungerar. Tostarpadius (diskussion) 19 april 2024 kl. 20.13 (CEST)[svara]
Larske (diskussion) 19 april 2024 kl. 20.40 (CEST)[svara]
Tillägget i bipedalism är inte bra, vi kan inte tvärsäkert föra in sådana uppgifter helt utan källor, dessutom med vessleord som "studier har visat", det undergräver hela uppslagsverkets trovärdighet. Dragskåp känns som ett mer okontroversiellt ämne, men bristen på källor gör att jag är ytterst tveksam även till detta bidrag. Cytokines begriper jag dåligt och har inte tittat närmare på. jssfrk (d|b) 20 april 2024 kl. 01.30 (CEST)[svara]
Ja, vessleord bör tas bort. Ska skärpa mig i det avseendet. "inte bra" är för diffust. För att bli upplysande behöver sådan kritik formuleras mycket mer specifikt. Vilka påståenden är felaktiga? Varför tror du att de är felaktiga?--Ettrig (diskussion) 20 april 2024 kl. 09.02 (CEST)[svara]
@Ettrig: Jag läser det som Jssfrk skrev som att det som inte är bra främst är att uppgifter förs in helt utan källor. Det strider mot policyn om verifierbarhet, se WP:V. Det handlar alltså inte om ett påstående är felaktigt eller inte, det handlar om att ett påstående som kan ifrågasättas ska gå att verifiera.
I stycket om energieffektivitet, som alltså inte går att verifiera eftersom det inte finns någon källa till påståendena, men kan ifrågasättas, står det följande:
  • Att gå på två ben är mer energieffektivt för långa sträckor än fyrbent gång...
  • Bipedal gång minskar energiåtgången jämfört med fyrbent gång.
Är det inte en onödig upprepning? Ett påstående blir inte korrekt för att det upprepas. Den andra meningen borde därför ersättas med en källangivelse för påståendet i den första meningen.
-- Larske (diskussion) 20 april 2024 kl. 09.32 (CEST)[svara]
Som jag ser det så kanske ChatGPT eller motsvarande kan vara en hjälp för skribenten att orientera sig om det aktuella artikelämnet och få tips om vad som ska behandlas i en artikel och hur det kan göras. Men det är ändå en människa som måste ta hela ansvaret för den text som publiceras. Det gäller både stort och smått: att bedöma källornas tillförlitlighet och relevans och vara säker på att de stödjer texten, att se till att artikeln är välbalanserad, att ange årtal för tidsbundna sakuppgifter (t.ex. folkmängd), att se till att språket är korrekt och begripligt etc. WP-projektet bygger på samarbete mellan människor som gör bedömningar. AI kan tillhandahålla verktyg men kan inte göra bedömningar. Chandra Varena (diskussion) 20 april 2024 kl. 09.46 (CEST)[svara]
Jag tycker det är ganska tydligt att det är mycket som haltar. Så det är lite förvånande att be om förtydliganden, det innebär att texten granskats kritiskt och accepterats.
Förutom att källor saknas till ganska långtgående slutsatser, även tveksamma formuleringar.
Bipedalism är mer än bara ett sätt att röra sig: det är en avgörande biologisk och kulturell egenskap som har påverkat människans fysiologi, beteende och sociala strukturer på ett djupgående sätt.
  • Njae, det är faktiskt inte mer än ett sätt att röra sig. Däremot har det möjliggjort nya beteenden (som att frigöra händerna till verktyg) och bland annat det har påverkat sociala strukturer.
  • Meningen är en del av introt så att det saknar källor är väl ok, men då ska det finnas ett tydligt samband i brödtexten
  • Brödtexten valde ChatGPT att göra till en punktlista. Det är inte särskilt genremässigt
  • Det saknas massa teorier; snabbare att grabba till sig mat, bättre på att bära tex.
  • Det finns ingen tvekan i texten. Det finns inte fyra fastställda fördelar. Det finns många teorier. Det borde verkligen framgå.
  • Det där med "ökat synfält" trodde jag var en övergiven teori. Flock och snabbhet eller gömma sig verkar vara effektivare. Det vimlar ju inte av tvåbeningar på savannnen.
Jag tror frågar du ChatGPT om förtydliganden kommer den ändra och anpassa sitt svar. Testa det! LittleGun (diskussion) 20 april 2024 kl. 10.06 (CEST)[svara]
Tack för förtydligandet, Larske, det var precis det jag menade. jssfrk (d|b) 20 april 2024 kl. 10.07 (CEST)[svara]
I redigeringskommentaren stod det "Utökar stub med god hjälp av ChatGPT". Det är en god utgångspunkt än så länge: Att ta hjälp, men kritiskt granska och sen så klart se till att få källor. ChatGPT kommer säkert bli bättre, men att bara hysta in är för tidigt.--LittleGun (diskussion) 20 april 2024 kl. 10.20 (CEST)[svara]
Jag är inte heller övertygad av ChatGTP. Det finns inslag av viss försåtligt fluff i utökningen, t.ex. "Bipedalism är mer än bara ett sätt att röra sig", vilket kanske förklaras av att utgångspunkten enbart är människan? Eftersom meningen fortsätter med att "..det är en avgörande biologisk och kulturell egenskap som har påverkat människans fysiologi, beteende och sociala strukturer på ett djupgående sätt". Men fåglar då? Dinosaurier? Formuleringen "..mer än bara ett sätt att röra sig" får bipedalism att låta helt ödesavgörande för en organism. Människans fysiologi påverkades starkt såklart, men människans beteende och sociala strukturer är nog mera tydligt beroende av hjärnans utveckling, med språk och tänkande? Denna möjliggjordes på sätt och vis av bipedalism, men berodde också av andra faktorer. Höstblomma (diskussion) 20 april 2024 kl. 10.32 (CEST)[svara]

Sammanfattning, svar och kommentarer, så här långt:

Den här diskussionen är en värdefull förövning. Allteftersom AI blir bättre och mer använd kommer liknande frågor att dyka upp allt tätare.

Den för mig viktigaste frågan är om den här typen av texter ska accepteras, så jag kommenterar kritiken framför allt i det perspektivet. En del av kommentarerna handlar om arbetssätt och skrivarens tankar. De förbigår jag helt. Det är inte rimligt att ta ställning till något annat än själva texternas egenskaper.


POTENTIELLT DISKVALIFICERANDE

Inga referenser till källor Vore förstås bra med källor. Men i praktiken hävdas inte ett sådant krav. 60000 artiklar har markerats för brist på källor. Många, många omarkerade artiklar har också brist på källor. Antalet markerade artiklar ökar nästan varje månad. Så det är inte diskvalificerande.

Tveksamma formuleringar Skulle vara diskvalificerande om det var mer än säg 20%. Men det är ett mycket otydligt kriterium och svårt att tillämpa. ChatGPT har mycket mindre än så. Jag kommer att bli bättre på att filtrera bort det. "Bipedalism är mer än bara ett sätt att röra sig" är inte ett graverande exempel. En normal läsare tolkar inte detta bokstavligt utan tar det för vad det är, ett vardagligt sätt att säga att många aspekter påverkas.

Upprepning Skulle vara diskvalificerande om det var mer än säg 20%. ChatGPT har mycket mindre än så. Jag kommer att bli bättre på att filtrera bort det.

Vessleord Skulle vara diskvalificerande om det var mer än säg 20%. ChatGPT har mycket mindre än så. Jag kommer att bli bättre på att filtrera bort det.

Föråldrad info Skulle vara diskvalificerande om det var mer än säg 5%. ChatGPT har mycket mindre än så. Ökat synfält genom bipedalism är inte ett exempel på det.

INTE DISKVALIFICERANDE (Vill och kan antagligen åtgärda)

  • Brist på relation mellan intro och brödtext
  • Omotiverad versalisering
  • Omotiverade bindestreck
  • Formatet punktlista

INTE DISKVALIFICERANDE (Vill inte åtgärda)

Jag håller inte med dig om källor. Det är diskvalificerande. Och din jämförelse med att vi har artiklar utan källor haltar. Jag patrullerar ju i princip alla nya artiklar och jag granskar speciellt de utan källor. Jag gör där en bedömning om faktat verkar rimligt och troligt eller om det är för luddigt och oklart. OCh raderar flyttar bort om det r för dåligt/vagt. Och chatprodukterna skulle alla fastna i kategorin radera flytta. Yger (diskussion) 21 april 2024 kl. 15.49 (CEST)[svara]
Ettrig: Du kan inte tolka diskussionen ovan som att tillägget i Bipedalism accepterats. Det finns ju inget i diskussionen ovan som stöder din tolkning i det enskilda fallet.
Du glömde ta med att ChatGPT väljer att skriva wikipedia-artiklar i punktform. Det är utanför genren, även om också det accepteras i enstaka fall, men inte för masskapande.
Varje artikel du skapar på det här sättet måste per definition mallas med "behöver källor, ovikt, försåtligt språk, verkar översatt, etc. Egentligen minst de 12 punkterna du listar ovan. LittleGun (diskussion) 21 april 2024 kl. 16.16 (CEST)[svara]
Nej, jag var otydlig där. Det där är min sammanfattning av kritiken och mitt svar på den. I just det fallet tycker jag att kritiken bygger på en felläsning. Formuleringen bör skärpas, men den är inte missvisande eller sakligt felaktig.--Ettrig (diskussion) 21 april 2024 kl. 21.44 (CEST)[svara]
@Ettrig Jag skulle ställa mig mycket kritisk till att låta ChatGPT göra något som helst utan källor. Här är ett exempel där jag använde följande prompts:
  • Skriv en Wikipediaartikel om den norska impressionistiska målaren Christian Hembrendt.
  • Skriv en Wikipediaartikel om berget Kiligantian i Filippinerna.
Båda dessa är påhittade artiklar, respektive från danska och engelska WP. ChatGPT genererade glatt svar för båda artiklarna och beskrev bland annat Hembrendts vackra målningar "Sommarljus över Hardangerfjorden", "Skogsmagi i månsken" och "Solnedgång vid havet".
Jag tror att ChatGPT kan vara ett bra verktyg för att skapa nya Wikipediaartiklar om och bara om de kan källbeläggas. Att publicera genererat innehåll utan att först källbelägga det när det är välkänt att LLM-modeller lider av hallucinationer låter som en mycket dålig idé. Atomvinter (diskussion) 21 april 2024 kl. 18.16 (CEST)[svara]
Jag har gjort en liknande test och bett ChatGPT skriva en artikel om den lilla sörmländska by (4 gårdar) där jag har min sommarstuga. Det visade sig vara en stad i Östergötland, med en majestätisk kyrka och närhet till sjön Roxen, hällristningarna vid Nämforsen, Tinnerö Eklandskap och Stegebords slottsruin. Med hänvisning till Östergötlands läns officiella hemsida. Chandra Varena (diskussion) 21 april 2024 kl. 18.56 (CEST)[svara]

Principiellt: Om vi ska dra någon slutsats av Lsj-bots artikelproduktion, så är det att vi måste vara mycket noggranna med källor. Automatisk produktion utan total faktakomtroll kan ställa till det rejält. Min egen (visserligen hittills ganska begränsade) erfarenhet av ChatGTP är att den har en alltför levande fantasi. Jag bad t ex om en beskrivning av min hemort, och blev snabbt informerad om en massa uppenbara felaktigheter. Jag tycker att vi idag och tills vidare måste betrakta ChatGTP som en källa i sig, men en mycket osäker sådan. Dvs – ta gärna hjälp av tjänsten, men ifrågasätt och dubbelkolla alla dess påståenden. Och då gör den kanske nytta som inspiratör, men inte som faktaförmedlare. Janders (diskussion) 21 april 2024 kl. 18.50 (CEST)[svara]

Jag instämmer med Janders att boten kan fungera som inspiratör. I mina ögon är användning av den och särskilt då i stor skala långt riskablare än de projekt vi hade för några år sedan. Tostarpadius (diskussion) 21 april 2024 kl. 21.54 (CEST)[svara]
Berättelserna om misslyckade experiment har ingen bäring på den här diskussionen. Kvaliteten beror självklart på hur man gör. Det är nödvändigt att välja lämpliga ämnen, redigera den text som AIn har producerat och ibland kasta resultatet. Jag tog biologistubbarna i bokstavsordning och hoppade över ganska många. Jag begär inte alls amnesti för texter som är sämre än de jag har lagt in.--Ettrig (diskussion) 21 april 2024 kl. 22.00 (CEST)[svara]
Men hur kan du veta att de är felaktiga om du inte kollar mot tillförlitliga källor? Och om du ändå har sådana källor - varför ska du gå omvägen via AI? Chandra Varena (diskussion) 21 april 2024 kl. 23.07 (CEST)[svara]
Sällar mig återigen till kören som säger att alla källösa bidrag från ChatGPT bör refuseras, både på grund av risk för hallucinationer och för att texten bryter mot verifierbarhetskravet. jssfrk (d|b) 22 april 2024 kl. 08.23 (CEST)[svara]
@Ettrig: Varför har "berättelserna om misslyckade experiment ingen bäring på den här diskussionen"? Projektet med Lsj-bot saknade uppenbarligen vissa kvalitetsspärrar, främst kopplade till källmaterialet. Visst – det viktiga är "hur man gör". Men man måste även dra slutsatser av det som gjorts tidigare. Botprojekten rymmer en viktig erfarenhet, som visar att vi redan på en grundläggande nivå måste försäkra oss om källkvaliteten, d v s redan innan AI-verktyg börjar tolka och omandla dem till wikiartiklar. Det är en viktig erfarenhet, som vi inte får glömma om/när vi funderar över hur vi kan ta hjälp av nya tekniskt baserade tjänster. Den erfarenheten och dess slutsatser är nog t o m en ödesfråga för WP. Janders (diskussion) 22 april 2024 kl. 09.45 (CEST)[svara]
Jag håller med Janders och övriga som menar att slutsatserna från tidigare projekt som t.ex. Lsj-bot är högst relevanta och att vi inte bör acceptera någon sådan massproduktion igen och absolut inte någon särbehandling av botar eller AI - t.ex. att de inte behöver ange källor. Att vi redan har många källösa artiklar är inget argument för att det inte behövs källor. Att tillåta tveksamma AI-formuleringar är lika illa som att tillåta maskinöversättning för en bot eller en AI vet egentligen inte vad den skriver. Höstblomma (diskussion) 22 april 2024 kl. 20.33 (CEST)[svara]

Omvänt relevanskriterium för skolor[redigera | redigera wikitext]

Jag vill lyfta en ny vinkel på diskussionen om skolor, som kan läsas här ovan:

Våra relevanskriterier är i normalfallet formulerade som stöd för automatisk inkludering, så vi ska slippa långa diskussioner om ämnen som redan godtas genom konsensus och praxis. Därför är de i de allra flesta fall beskrivna i temer av att ämnen som klarar vissa kvantiativa eller på annat sätt tydigt definierade krav ses som relevanta. För alla andra ämnnen finns något som kan liknas vid "fri prövningsrätt", där alla egenskaper som kännetecknar ett ämne kan prövas vad gäller relevans. Det är därför som relevanskontrollerna och SFFR träder in för ämnen som inte listas och kan avgöras genom prövning mot de trubbiga relevanskriterierna, men där det finns skäl att pröva om vi ändå bör betrakta ämnet som relevant.

Jag noterar nu att vi av någon anledning inte tillämpar sådana "positiva" och inkluderande kriterier konsekvent. För när det gäller "grundskolor, förskolor, fritidshem och liknande" är kriteriet negativt: De "anses normalt inte relevanta om de inte skiljer sig från mängden."(min kursivering).

Jag ser två stora brister med detta sätt att formulera kriterierna. 1/ Formuleringen vänder på "bevisbördan". Istället för att med så tydliga ord som möjligt formulera det som gäller beskrivs det som inte gäller. 2/ Det sker dessutom med en formulering som ytterligare förstärker otydligheten: – Om de "inte skiljer sig från mängden".

Jag ska inte utveckla min allmänna kritik mot kriterierna och hur de tillämpas. Den har jag tjatat om många gånger tidigare. Men jag ifrågasätter inkonsekvensen och godtyckligheten i just detta fall. Kriterierna ska underlätta bedömningarna och jag anser att det är viktigt att den prövningen sker i positiv anda. Enbart de ämnen som är uppenbart olämpliga att ha med här bör enligt min mening raderas. Men om vi ska ha kriterier i den form som vi har idag, så bör de åtminstonde vara konsekvent uppbyggda och formulerade. Att något "inte skiljer sig från mängden" är alltför vagt, och dessutom omotiverat. En grundskola bör, liksom så gott som alla andra ämnen här, bedömas på sina egna meriter, inte på att de subjektivt och ytligt sett inte "skiljer sig från andra". Varför ställs det kravet på just grundskolor, som ju ofta kan leva upp till grundförutsättningen att vara etablerade, stabila och synliga ämnen som angår fler än de "närmast berörda"? Med den logiken skulle vi exkludera mängder av "rutinämnen", med personer, platser, växter, asteroider o s v, trots att de ofta är värdfulla och självklara delmängder i det stora och dynamiska uppslagsverket. Janders (diskussion) 17 april 2024 kl. 09.13 (CEST)[svara]

Instämmer med ovanstående! /FredrikT (diskussion) 17 april 2024 kl. 10.03 (CEST)[svara]
Det ligger mycket i det du skriver. Någon påpekade i den förra diskussionen att detta är en rest från den allra tidigaste barndom, då relevansbegreppet inte utmejslats. Och då var irritationen stor över all skolklottrare som skrev en trött rad om sin skola och synen var då att bättre var att skriva en rad om skolan i ortsartikeln. Vi har sedan töjt på begreppet för att vara mer tillåtande, men inte gått i botten med frågan på det sött du anger. Kanske dags göra det, Och ge byggnadens samlingsfunktion och dess arkitektur avgörande parameter, tillsammans med dess beständighet/uppmärksamhet. Men inte all skolor, jämför kyrksal för Stefanus koinonia som var relevant när den var i Sankt Sigfrids kyrka, Stockholm men inte när den använde en mer anonym lokal på Gotlandsgatan. Och som organisation är Stefanus koinonia relevant men inte en mindre skola/förskola i Aspudden Yger (diskussion) 17 april 2024 kl. 10.44 (CEST)[svara]
Jag håller med om att dessa negativt formulerade kriterier är olyckliga och bör revideras, även om praxis i mina ögon alltid väger tyngre. Tostarpadius (diskussion) 17 april 2024 kl. 13.16 (CEST)[svara]
Jag håller med @Janders om att negativt formulerade kriterier inte är bra. Jag är också tveksam till att icke-formulerad praxis ska väga tyngre än de gemensamt formulerade kriterierna, inte bara i denna utan även i andra frågor. Det riskerar att skapa en känsla av avvisande gentemot användare som är nya eller av andra skäl inte känner till praxis, eller som har en annan tolkning av vilken praxis som finns. Man kan uppleva sig rejält tillplattad när det som man har gjort bryter mot oskrivna regler som bara de mest erfarna känner till. Vi kan inte formulera allt, men jag tycker inte att man ska kunna hänvisa till "regler" som inte finns formulerade och som ibland till och med går emot det som är formulerat. Chandra Varena (diskussion) 17 april 2024 kl. 14.27 (CEST)[svara]
Just när det gäller raderingsfrågor har vi ett forum där sådana tas upp och där det därför kan utkristalliseras en praxis. Att ändra kriterierna utan att det först varit ett antal diskussioner på SFFR anser jag vara direkt olämpligt, däremot är det givetvis önskvärt att det sker en kodifiering när utslaget i en viss riktning är tillräckligt många. Tostarpadius (diskussion) 17 april 2024 kl. 15.57 (CEST)[svara]
Jag ser inte riktigt problemet. I princip kan man ju säga att skolorna har samma status som en outgiven författare. Inte relevant per default, men fri prövningsrätt finns alltid. Om det fanns några bra mätvärden (som för författare) så ska vi ju så klart skriva ner dem, men jag kan tänka mig att det finns mängder av saker där det helt enkelt inte finns. Annars kan man ju bara hitta på en ny delmängd av vad som helst och kräva en positiv formulering (till exempel skomodeller). Så i princip skulle jag säga att grunden på svenskspråkiga Wikipedia är en negativ kravformulering, ej relevant tills att det har motbevisats, och vår lista är en kodifiering där vi på grund av omständigheterna har tvingats tänka till och sedan haft förmånen att kunna dokumentera undantag. Listan är alltså undantagen, inte regeln. ♥Ainali diskussionbidrag 17 april 2024 kl. 22.54 (CEST)[svara]
Tja...Ainali, jag vet inte om jag förstår invändningen. Men hur som helst är väl formuleringen om grundskolor ett undantag från grundsynen? Varför är inte premissen, som i alla andra fall, att just grundskolor är relevanta om de uppfyller vissa definierade krav. Här är ju utgångpunten att de inte är det. Beror det bara på att vi ännu inte har formulerat de positiva kriterierna, eller på att vi faktiskt tycker att gundskolor per definition inte är relevanta? Varför, i så fall? Eller är formuleringen kanske mest ett tecken på en mer allmän svaghet och brist i relevanskriteriesystemet: Vi vet helt enkelt inte riktigt vad vi ska fylla uppslagsverket med och på vilka generella grunder som vi ska "släppa in" nya artiklar. Istället söker vi fortfarande, efter 20 år, lite motsägelsefullt efter argument och grunder för att begränsa artikelsamlingen. Jag tror att vi bör försöka vända på den synen. Janders (diskussion) 18 april 2024 kl. 12.30 (CEST)[svara]
Du missar min sista poäng. Listan på Wikipedia:Relevanskriterier är alltså undantagen från vår grundregel Wikipedia:Relevans. Grundregeln är alltså att fri prövning gäller för allt och varje artikelämne måste självständigt bevisa att det är relevant. Då vi blev trötta på att pröva vissa ständigt återkommande ämnen skapades vissa undantag som supplement. Det är verkligen inte så att det enda som saknas i supplementet är grundskolor. Allt som vi inte har hunnit diskutera tills vi tröttnat saknas där. För att återgå till exemplet om skor, vi har en artikel om Fotbollsskor och Barfotaskor, men ingen om Klättringsskor eller Vandringskänga (den senare är bara en omdirigering till Känga) och inte heller har vi några speciella relevanskriterier för skosorter (eller andra klädesplagg för den delen). ♥Ainali diskussionbidrag 18 april 2024 kl. 13.04 (CEST)[svara]
För vissa grundläggande funktioner har vi relevans för hela kategorier. Skolor borde höra dit, även om det för mindre tidsbeständiga kan räcka med en samlingsartikel. Edaen (diskussion) 18 april 2024 kl. 13.07 (CEST)[svara]
Ok, Ainali, då förstår jag hur du menar. Men då kvarstår frågan: Varför peka på just grundskolor? Är det inte för att generellt "nedvärdera" dem jämfört med andra utbildningsanstalter? Men du pekar på något intressant, nämligen kriteriernas inkonsekvens och ofullständighet som bedömningsgrund. SvWP saknar ju uttalade och nyanserade kriterier för de allra flesta ämnen som vi kan tänka oss universum. Om kriterierna är "supplement" som listar villkor för automatisk inkludering (och där håller jag med dig) så kan de ju inte övertrumfa den fria prövningsrätten. Men i praktiken används de ändå som raderingsargument. Nej, jag tror att vi måste börja vända på argumentationen och betona de skäl som ska gälla för att en artikeln inte platsar. De skälen bör emå främst bygga på kvalitietsaspekter relaterade till det enskilda ämnet, och inte på att en viss grupp ämnen bör underkännas såvida de inte på odefinierade grunder "skiljer sig från mängden". Varför är denna odefinierade unikitet uttalat viktig just för grundskolor, medan andra ämnen bedöms vara relevanta med stöd av schablonkriterier? Janders (diskussion) 18 april 2024 kl. 13.42 (CEST)[svara]
@Janders Jag är inte helt säker, men jag skulle gissa på samma orsak som vi har dokumenterat positiva kriterier: vi har diskuterat ämnet så många gånger att någon tröttnade och dokumenterade utfallet. Och det borde vara okej, och möjligt att göra för fler ämneskategorier, denna har bara råkat bli den första. ♥Ainali diskussionbidrag 18 april 2024 kl. 14.37 (CEST)[svara]
Ainali, det är kanske så att jag är känslig för detta pga att jag anser att relevanskriterierna alltför ofta felaktigt används som argument för radering, utan den vidare och fria "bevisvärdering" som systemet bygger på. Jag förstår helt enkelt inte varför man söker stöd i de ofullständiga, ganska inkonsekventa och schablonbetonade kriterierna för att kunna radera, istället för att söka stöd i alla andra argument som kan finnas för behålla en artikel. Relevanskriterierna definierar ju inte relevansen som helhet, utan signalerar bara det självklara. Janders (diskussion) 18 april 2024 kl. 15.27 (CEST)[svara]
Det är en poäng. Jag noterar nu när jag letade lite mer att du i ditt originalinlägg citerar en formulering från ämnesguiden Wikipedia:Att skriva om utbildning snarare är från våra relevanskriterier. Och i en guide tycker jag att det är bra att skriva mer detaljerat, både för det som har bedömts platsa respektive tvärtom, det är ju också bara en guide snarare än ens vårt supplement till riktlinjen. ♥Ainali diskussionbidrag 18 april 2024 kl. 15.59 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Efter att funderat så så tror jag vi skulle kunna formuelra kriterierna anorlunda och i positiva termer, som

  • En skola är automatiskt relevant om den inryms i en arktetritad permanent byggnad dedikerad för undervising och rymmande fler än 200 elever (tar bort baracker och förskolor)

och/eller

  • om skolorganisationen sysslesätter (eller har syysselsatt annan tid) fler än ?50? anställda (tar med skolor i "konstiga Lokaler men som ändå är stora)

Yger (diskussion) 19 april 2024 kl. 14.11 (CEST)[svara]

Jag skulle vilja modifiera lite till "en för undervisningssyfte arkitektritad". De flesta byggnader är arkitektritade på ett eller annat sätt och kan i efterhand ha blivit dedikerade för undervisning. -- [ jiˈesˌdeːo ] 19 april 2024 kl. 21.17 (CEST)[svara]
Jag håller med Jsdo1980 plus att det borde nog vara 1000 elever. Då sorterar man bort alla små skolor som har mindre än fyra parallella årskullar 1-9. ♥Ainali diskussionbidrag 19 april 2024 kl. 21.55 (CEST)[svara]
Vi bör alltså inte uttrycka en strävan att inte inkludera ett ämne, utan bör – som Yger föreslår – markera den automatiska relevansen. Den delen är bra. Syftet med kriterierna – att enkelt kunna släppa igenom det självklara, men i övrigt tillämpa en "fri prövning" – borde f ö formuleras som en portalparagraf på Wp:Relevanskriterier. Men jag är tveksam till "kvantifieringen" som metod. Dock är det den metod som används, och det går nog inte att vända på den skutan och revidera hela systemet, genom att istället formulera konsekventa och enkla kvalitetskriterier: En första bedömning i vilken mån som ämnet berör fler än "de närmast inblandade", och att det därefter görs en granskning av grundläggande kvalitet, balans och annan utformning. Ja, jag inser att även detta rymmer ett visst mått av subjektivitet, men tror att det kan leda till flera fördelar: Vi vänder på grundvärderingen, genom att markera att artiklar generellt välkomnas, inte avvisas, samt att "artikelns inre kvalitet" säkras redan från början. Jag tror att det skulle gå utmärkt att utveckla praxis kring detta. Men jag har alltså inga synpunkter på var de kvantitativa gränserna bör gå, helt enkelt för att kriterierna emå borde "skära i en annan riktkning". Janders (diskussion) 20 april 2024 kl. 08.48 (CEST)[svara]
Ygers förslag ovan innehåller ett viktigt ord som saknas i de flesta av våra formulerade relevanskriterier. ""....är automatiskt relevant....". En sådan formulering tydliggör att det inte handlar om att ämnet måste uppfylla skrivna relevanskriterier för att få en plats i WP. Därmed sägs underförstått att ett artikelämne efter bedömning kan ses som relevant av andra orsaker. Jag tror att det skulle vara bra att tydligt skriva in detta i Wikipedia:Relevanskriterier och understryka att kriterierna inte ska användas för att utesluta artiklar utan för att klargöra vilka artikelämnen som självklart är välkomna. Och att vi lägger till en mening som uttryckligen klargör att de kan bedömas som relevanta även om de inte uppfyller de skrivna kriterierna. Chandra Varena (diskussion) 20 april 2024 kl. 09.09 (CEST)[svara]
Jag är emot alla godtyckligt uppdragna gränser av typen antal elever, omsättning, etc. Det leder bara till konstiga gränsfall och styr artiklarna mot att innehålla tämligen ointressant rabblande av statistik. Ett bra relevanskriterium är inte bara ett kriterium för att avgöra om en artikel platsar, utan hjälper också till och gör artikeln läsvärd. Saker som skulle kunna göra en skola relevant är t.ex. att den varit viktig för utvecklande av en viss sorts pedagogik, är känd som en elitskola eller har en anmärkningsvärd historia.
Byggnaden bör enbart vara ett stöd för relevans om den specifikt ritats för just denna skolverksamhet. Nystartad verksamhet i en gammal byggnad bör inte bli automatiskt relevant.
andejons (diskussion) 20 april 2024 kl. 13.53 (CEST)[svara]
Jag formulerar om skrivningen enligt goda inkommande synpunkter

En skola är automatiskt relevant
  • om den inryms i en för undervisningssyfte arkitektritad byggnad rymmande fler än 400 elever
och/eller
  • om skolorganisationen sysselsätter (eller har sysselsatt annan tid) fler än 50 anställda
Gränserna kan diskuteras, men rex lokala F-6 skolan Lidhultsskolan uppfyller inte kraven. Jag förstår inte Andejons invändning, då det handlar om en formel för att ge automatisk relevans, så vi för dessa slipper långa disusksion som kan behöva för andra skolor.Yger (diskussion) 20 april 2024 kl. 17.11 (CEST)[svara]
Jag menar att ovanstående kriterier är dåliga. Kriteriet om byggnader blandar ihop verksamhet med hus den bedrivs i. En nystartad friskola blir inte relevant bara för att undervisningen bedrivs i en artiktektritad skolbyggnad från 90-talet.
Det ändrade förslag om antal anställda är en kraftig försämring mot det tidigare: en uppgift om antalet elever ger i alla fall en intuitiv känsla för hor stor skolan är. En uppgift om antal anställda har jag ingen aning vad jag skall göra med, och skulle nog i många fall te sig malplacerad. Den riskerar dessutom att bli konstigt snedvridande mot eftersom skolor med olika inriktning rimligen är olika personalkrävande. Kriterierna är nämligen inte bara "formler som ger automatisk relevans" som magiskt appliceras på ett ämne. Uppgifterna måste aktivt sökas upp av någon och skrivas in i artiklarna. Då bör den som vill visa på relevans helst få ett antal spår att följa, och de spåren bör i möjligaste mån leda till att artikeln blir bra. Med kriteriena ovan vore en artikel i stil med "Centralskolan är en skola i Alunda med 100 anställda. Skolbyggnaden ritades 1995 av Sven Svensson" tveklöst relevant, medan "Byskolan är en skola i Lillebyn med anor sedan 1497. På skolan går 300 elever i årskors 1-3. Byskolan var den första i Sverige som tillämpade Waldorfpedagogik.", följt av en gedigen historik, i alla fall teoretiskt skulle vara hänvisad till individuell prövning. Jag tycker det vore absurt.
andejons (diskussion) 20 april 2024 kl. 18.12 (CEST)[svara]

Graph-tillägget: Uppdatering april 2024[redigera | redigera wikitext]

Hello everyone – I'm Marshall Miller; I'm a Senior Director of Product at WMF working with the product managers and teams that focus on the user experience of reading and editing the wikis. Thank you all for being part of this ongoing conversation and being patient during the frustrating outage of the the Graph extension. I know Swedish Wikipedia has been concerned about this, as shown in recent conversations on this Village Pump and elsewhere. I have talked to many volunteers about their experiences and needs with graphs, and gathered a group of staff members to propose a plan. I posted a proposed plan here on mediawiki.org, and I am posting the same information below.

Summary[redigera | redigera wikitext]

In short, we at the Wikimedia Foundation propose moving forward with an approach that many community members have suggested: building a new service to replace the Graph extension. This approach will enable editors to create basic visualizations, will require coordination with communities around migrating existing graphs, and will be extensible by developers who want to build and maintain additional functionality.

We've needed some time to consider all of the architectural questions and how to resource this work, and now we want to hear from volunteers on whether this sounds like the right approach. This work will be led by Chris Ciufo, the product manager with the Design System team. You can expect to hear from him going forward. There's more information below for those who want to see the details and considerations for this approach.

Since this work hasn't started yet, there are still several months to go before the new graphs are operational. We'll be getting the right engineers involved and start architecting over the coming weeks, making sure we have a strong plan and are ready to iterate on it, and then likely starting this work in July as staff members become available from their previous projects. We do not know yet how long it will take before the first types of graphs are operational. We're happy to discuss ideas that community members have about what, if anything, to do about the graphs continuing to be unavailable during these upcoming months.

Rationale[redigera | redigera wikitext]

Chris and I are proposing this approach based on looking at how people have used graphs in the past, how we think they will use them in the future, and considerations on making sure our technology will be secure, scalable, and maintainable going forward.

In looking at how people have used graphs in the past, we see that graphs are a valuable, but not overwhelmingly common tool in the wikis. Across all Wikipedias, they are used on about 178,000, which is 0.28% of all articles. Outside the main namespace, graphs are used more often, frequently because they are a part of templates that are displayed heavily. For instance, in Arabic Wikipedia, there was a pageviews graph on every Article Talk page (until they were recently removed). Importantly, we've noticed that the large majority of graphs are relatively simple: bar, line, pie, etc, and use data inline in the wikitext or in the Data namespace on Commons. The resourcing for graphs should match this moderate usage – sufficient support, but not for complex functionality that isn't widely used.

Technical discussion[redigera | redigera wikitext]

The functionality of the new extension would be more limited compared to the old one, especially in that it won't support all the visualization types and data sources of the old extension, but this approach represents a fresh start to a more sustainable future with graphs.

In terms of security, scalability, and maintainability, we decided in December that there was not a viable way to fix and continue with the legacy Graph extension. Among other options, we attempted upgrading to Vega 5 (only to continue to find the same security issues), and we tried wrapping the Vega canvas in a sandboxed iframe (which caused significant performance issues). This meant that a path forward for graphs would require a new extension.

Here is the brief outline of the approach we're thinking about:

  • The legacy Graph extension would be sunset.
  • The Foundation would build a new parser tag extension that supports a limited set of predetermined visualization types, like basic charts and maps, that cover the majority of existing use cases, which editors would specify in wikitext and get displayed as static images on wiki pages.
  • Rendering server-side would avoid known or substantial security risks, such as those in the legacy Graphs extension.
  • We do not know yet which visualization library or libraries it would use, Vega, d3 (which powers Vega), something like Our World in Data-Grapher, or something else.
  • The new extension would support graph definition data specified inline or through Commons tabular data (in the Data: namespace), as was supported by the Graph extension. We would try to offer assistance to migrate legacy graphs using these data sources.
  • It would be able to be extended with new visualization types by staff or volunteer developers through a controlled, centralized, and code-reviewable process.
  • It would be able to be extended to draw data from other sources, such as Wikidata, which it won't be built to do at the outset.
  • It would display graphs on the Wikipedia iOS and Android apps (this was not possible with the Graph extension after Graphoid was decommissioned).
  • It would be officially maintained by WMF to address bugs.

In the many conversations around graphs, volunteers have also raised longer term questions about “interactive content”, such as timelines and 3D objects. Rebuilding the capability to serve simple graphs securely will be a large amount of work for staff and volunteers. As part of this, the new extension will be readily extensible by volunteers who have the technical skill to add more sophisticated visualizations and more data sources. This may be an open door to some kinds of interactive content, but the larger topic of interactive content is worthy of separate, continued conversations moving forward.

Moving forward[redigera | redigera wikitext]

Moving forward, we want to hear your thoughts – ping especially Larske and Anhn, who have been very active on this topic – on this approach:

  • Does this seem like the right way to proceed?
  • What are the basic visualization types that are most important to support? Which ones can we do without?
  • Which use cases are you concerned about being missed?
  • How will communities need to participate or react to these changes?

As we discuss, there are many important questions to sort through. One that is top of mind for me is what will happen with the ecosystem of templates and data sources that has been built around the Graph extension over the last ten years. While we want to make it easy for many of the existing graph specifications to work in the new system, we will need to think through this together.

Thank you for reading this long update and for continuing to be part of this effort. I know many of you have spent a lot of time over the past months discussing graphs and building workarounds. We're looking forward to continuing the work. Feel free to respond here or on mediawiki.org. MMiller (WMF) (diskussion) 18 april 2024 kl. 01.22 (CEST)[svara]

Thank you for this status report. I just realize that if you think something should be simple you have not understood the problem , but I trust you that you really have tried various modifications, which in an evil world with skilled hackers is not good/secure enough.
For my self I really have used (in my opinion) _basic_ visualizations where I now will make a short list (probably not complete) with examples of what I think is "basic":
  • Surface charts, see e.g. this. They should preferrably work with non-equidistant data, i.e. there might be data (in this case) for 2010, 2012, 2018, 2020, 2030, 2050 etc. Here is another example.
  • x-y graphs, with or without smoothing, with or without error-bars, with or without indication of the datapoints which is behind the x-y-line. They should preferrably work with non-equidistant data.
  • horizontal bar-charts, e.g. gant-charts. See e.g. this example, or this one.
  • vertical bar-charts, not so different from the surface charts mentioned above. E.g. this one (staggered bar-chart) or this one (multiseries bar chart).
I think I stop here. If just the ones mentioned above is included I would be happy. And when in place there will always be wish-lists (why is _this_ not included, why can't you do _this_ ...). Good luck! / ANHN ✎ 18 april 2024 kl. 06.44 (CEST)[svara]
Thank you for the suggestions on which graph types are important to you @Anhn. These seem to line up with the feedback we are getting elsewhere. As we scope the project further, we will share more about how adding new graph types will work in the future. A key component of our proposal is that community developers will have the freedom to be able to do this themselves. CCiufo-WMF (diskussion) 25 april 2024 kl. 23.04 (CEST)[svara]
Vill lägga till att om någon känner sig obekväm med att besvara frågan på engelska men har någonting att säga: Skriv på svenska så löser vi det. Johan (WMF) (diskussion) 18 april 2024 kl. 11.42 (CEST)[svara]
Just a note that "The resourcing for graphs should match this moderate usage – sufficient support, but not for complex functionality that isn't widely used." was a self-fulfilling prophecy through its deployment. If the tool had been deployed with a fully functional graphical user interface that was easy to use and understand, there might have been a larger adoption. But as it was, one had to basically be a wikitext wizard to create anything but the most basic types. To now use the low usage, which was a direct result of the bare-bones deployment, as an argument for improving the tool even less appears to be a circular one. ♥Ainali diskussionbidrag 18 april 2024 kl. 13.23 (CEST)[svara]
I hear you on this @Ainali. We agree the legacy extension was not the most user friendly and we’re planning to build the new extension in a way that focuses on user experience and leaves the door open for enhancements like a VisualEditor plugin to lower the barrier to contribution even further. When we start to narrow in on what the graph definition interface will be like for the new extension, would you mind if I pinged you for feedback? CCiufo-WMF (diskussion) 25 april 2024 kl. 23.06 (CEST)[svara]

Historia eller politik[redigera | redigera wikitext]

I t.ex. artiklar om länder, har jag funderat ett tag på hur man på bästa sätt avgör vad som ska placeras under avsnittet "Historia" respektive "Politik". Historieavsnitten tenderar ofta att komma väldigt nära nutid, vilket kan vara rimligt när man ska göra en kronologisk beskrivning av skeenden i ett land, område, kommun, etc. Historiebeskrivningen består ofta av politiska händelser, samtidigt som vi också har ett avsnitt om "Politik" enligt artikelstrukturen för geografiska artiklar. Spontant tänker jag att man kan skriva om Historia fram till närtid, medan man under "Politik" kan ge en mer allmän (och förhoppningsvis beständig) beskrivning av ett politiskt system, snarare än olika händelseförlopp. Men det är inte alltid helt enkelt att avgöra vad som bör placeras i vilket avsnitt..

Finns det någon tidigare praxis på området? Eller någon som har någon bra tumregel man kan tänka på?

Smetanakaviar (diskussion) 18 april 2024 kl. 13.33 (CEST)[svara]

Historik är en tyngre och mer vedertagen rubrik. Politik bör nog bara avse hur majoriteter skiftet etc Yger (diskussion) 18 april 2024 kl. 17.29 (CEST)[svara]
Utan att ha titta på några artiklar, historian har fokus på områdets historia och avsnittet politik om det politiska läget i samtiden, även om det kan referera historiska händelser och hur saker föränsrats. Exempelvis ser jag inget skäl varför inte avsnittet om politik i Grekland kan referera till militärjuntan och hur den tiden påverkat det politiska läget, men själva händelserna bör i första han beskrivas i historia(avsnittet. FBQ (diskussion) 18 april 2024 kl. 17.58 (CEST)[svara]
Tack för svar! Smetanakaviar (diskussion) 19 april 2024 kl. 09.26 (CEST)[svara]
@Smetanakaviar: Enligt wp:GEO och praxis i större geografiska artiklar, är "Styre och politik" en ofta mer rimlig rubricering. Den huvudsektionen syftar på hur området styrs och delas in samt det politiska landskapet runt styret av området. För länder brukar det inkludera statens roll, landets administrativa indelning, politiska partier, regering, parlament och domstolar, försvar och liknande. Det är i första hand baserat på hur det ser ut i samtiden, men även viktiga företeelser som ligger till grund för det nuvarande styret kan vara viktiga. Exemplet Grekland är rimligt, eftersom det nuvarande styret tog över efter en militärjunta. Äldre historia passar bättre under rubriken Historia. Mina två ören. Paracel63 (diskussion) 19 april 2024 kl. 23.26 (CEST)[svara]
Det slog mig att jag nog sett exempel på artiklar i länder där mycket hänt och man helt enkelt fortsatt fylla på aktuella uppgifter - inaktuella uppgifter skall ju inte bara raderas - vilket fått dem att se lite konstiga ut och där jag känt att mycket borde ligga i historiaavsnittet i stället. Men ofta kräver det ju också omformuleringar för att bli bra.FBQ (diskussion) 20 april 2024 kl. 10.03 (CEST)[svara]
Att "Politik" finns som kortfattad och delvis missvisande avsnittsrubrik för många länders artiklar är nog ett arv från Wikipedias barndom. Jag tycker nog att "Statsskick och politik" är den rimligaste rubriken ifall det inte finns mer detaljerade underrubriker, då statsskicken tenderar att vara mer bestående medan olika politiska styren ofta skiftar utan att det föregående ändras, för att anknyta till förhållandet mellan de båda i Platons Staten. Ricjac 21 april 2024 kl. 19.25 (CEST)[svara]
Ja, "Statsskick" är nog ännu bättre ord än "Styre" (i alla fall när vi pratar om stater). Paracel63 (diskussion) 21 april 2024 kl. 19.32 (CEST)[svara]

Länkning av vissa ord i genitiv[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag testade att fråga min fadder om detta, men vi och några andra hade svårt att uppnå konsensus. Därav testar jag att fråga här.

När ord som "USA:s" ska länkas till artikeln om USA, ska det då länkas som "USA:s" eller "USA:s"? Jag föredrar det förra, men det verkar variera mycket i olika artiklar.

På ENWP, ska "USA's" länkas som "USA's" eller "USA's"?

Det verkar inte finnas någon tydlig riktlinje om detta. Kan vi därför slå fast någon sådan eller kan ni i alla fall rekommendera vilken variant som är att föredra och huruvida jag bör rätta andra varianter?

Tack på förhand! Vidde09 (diskussion) 18 april 2024 kl. 17.00 (CEST)[svara]

Jag skulle nog påstå att normen är att genitiv bör hanteras som en del av det länkade ordet, och att det är en så stark norm att det är inbyggt i själva mjukvaran. Se till exempel vad som händer om jag skriver [[Dalslands historia]]s: Dalslands historias.
Enligt samma princip skulle jag skriva USA:s, så att vi inte får en annorlunda länkhantering bara för att det blir en annan genitivbildning. Att det inte sker automatiskt med USA:s är ju mer för att det är undantag, där tekniken i normalfallet ser till att hela ordet länkas men förekomsten av ett kolon ställer till det. /Julle (disk.) 18 april 2024 kl. 17.18 (CEST)[svara]
Vi gör olika här, och då det inte syns är det ogörligt "rätta" Yger (diskussion) 18 april 2024 kl. 17.30 (CEST)[svara]
Det var "hos mig" diskussionen inleddes, [7]. Bra initiativ att ta den hit!
Vi gör olika (typ 50-50 mellan USA:s USA:s). Själv håller jag med bland andra Julle och tror att det är tekniken som lurats. Jag tycker vi ska rätta, men det vore bra att se om det finns någon invändning eller bara missvisande statistik. LittleGun (diskussion) 18 april 2024 kl. 17.47 (CEST)[svara]
En insource-sökning på exakt [[USA|USA:s]] ger 73 träffar, på [[USA]]:s får jag 1395 träffar. Men det kan ju finnas fler varianter. --Kitayama (diskussion) 18 april 2024 kl. 18.05 (CEST)[svara]
Shit pomfritt! En bot på det? LittleGun (diskussion) 18 april 2024 kl. 19.11 (CEST)[svara]
Vilka tecken efter länksyntax som blir en del av länken i visningsläget styrs på svenskspråkiga wikis av $linkTrail = '/^([a-zåäöéÅÄÖÉ]+)(.*)$/sDu'; i MessagesSv.php. Det går att be om att få det ändrat, men först kan det vara bra att söka på den här wikin om det i något fall skulle bli en försämring. Det skulle också vara bra att titta på andra närliggande språk i mediawiki/languages/messages om det redan finns kolon där. Nirmos (diskussion) 19 april 2024 kl. 05.18 (CEST)[svara]

Födelseort[redigera | redigera wikitext]

Det bubblar upp ibland. I Sverige så anges moderns folkbokföringsort som födelseort, oberoende av var personen faktiskt föds. Ibland har vi källor på att personen föddes någon annanstans. För mig är det självklart att vi ska ange var personen faktiskt föddes med källa och möjligen moderns folkbokföringsort i en anmärkning.

  • Det är ren specialistkunskap, långt ifrån POMMF, att det ibland avviker och att det då ska vara självklart att låta byråkratin bestämma över verkligheten.
  • Det är ytterst tveksamt att använda arkivmaterial på det sättet
  • Det är långt ifrån globalt perspektiv att inte ange verklig födelseplats

Jag ändrade artikeln om Martin Dahlin så här; "född i Uddevalla", med anmärkning att folkbokföringen skriver något annat.

Vi hade ett liknande samtal om dödsort för en annan Dahlin, Maria Dahlin. Det stod då att hon dött i New York i inledningen och sen sist i biografin att hon dött i en bilolycka på besök i Sverige. Jag tror kodifieringen då ändrades här: Wikipedia:Biografiska_artiklar#Inledning, så att det där med POMMF kom in för dödsort.

Jag tycker samma sak ska gälla för födelseort.

Det är fullkomligt självklart för alla som inte är specialintresserade att man föds där man föds och inte där modern är skriven. LittleGun (diskussion) 20 april 2024 kl. 18.17 (CEST)[svara]

Med följd, att för vissa tidsperioder föddes nästan ingen på landsbygden och nästan alla i stan. Edaen (diskussion) 20 april 2024 kl. 18.30 (CEST)[svara]
Och för mig är det inte alls självklart. Vi brukar anse att födelseplats är där folkbokingen anger som födelseplats Yger (diskussion) 20 april 2024 kl. 18.33 (CEST)[svara]
I de flesta fall för normalt folk så är man född där man bodde sin första tid. BB i en större stad en bit bort är ointressant. Jag är född och uppvuxen i Stora Tuna. Dagens ljus såg jag på Falu BB - men det är en ren teknikalitet. Kitayama (diskussion) 20 april 2024 kl. 18.38 (CEST)[svara]
Det kan definitivt vara mer komplicerat än så. Mamma var tekniskt sett folkbokförd i hennes föräldrars sommarstuga när jag föddes. Men hon bodde inne i stan med sina föräldrar och borde ha varit folkbokförd där. Det var därifrån mamma åkte till BB några mil bort, eftersom det lokala lasarettet lades ner ungefär vid denna tid. Men ingen av dessa platser bodde jag någonsin på, för pappa hade precis köpt en bostadsrätt och det var där jag o mamma flyttade in efter att vi kom hem från BB.
I mitt fall blir ju folkbokföringen då bara intressant för den som ska hitta mig i kyrkböckerna? 213.112.54.246 20 april 2024 kl. 21.16 (CEST)[svara]
Redkonflikt: Ja, normalt är det inga konstigheter. Modern är normalt skriven på en plats mycket nära där man är född. Så, fine. Vi fortsätter att använda arkiven per default. Detta gäller undantagen; vi får källor på att en personen inte alls är född i närheten där modern var skriven. Martin Dahlin har en koppling till Udevalla (för att han föddes där och spenderade några år där, därför har vi källa), men han växte upp i Lund. Höganäs har han varken fötts i eller bott i.
Yger:Att vi har präglats av en specialistsyn, eller själva är specialintresserade, borde vara enkelt att bortse ifrån. Jag kan faktiskt inte förstå hur man inte inser att det är en "prägling" att man uppfattar att en person som är född i Uddevalla förklaras vara född i Höganäs som något så självklart att det slås fast i första meningen.
I specialfallet Wikipedia är det dessutom ett "brott" även mot bland annat globalt perspektiv och POMMF.--LittleGun (diskussion) 20 april 2024 kl. 21.19 (CEST)[svara]
@213.112.54.246. Ja, precis. Det kan vara komplicerat, ditt fall är väl ungefär lika komplicerat som Martin Dahlins och av ungefär samma orsak. Det går att hantera i en anmärkning om det finns källa. Vet vi inte att det är "komplicerat" är arkiven den bästa källan. Undantaget blir då att: Om vi har källor, så låter vi dessa trumfa arkiven, som vi vet har den faktiska bristen gällande geografi. Och så hanterar vi undantag som just undantag. Och använder oss av "anmärkning".
Mitt önskemål att i introt ska vi använda oss av den faktiska födelseorten om vi har källor på att denna och moderns folkbokföringsort skiljer sig, och förklara folkbokföringsuppgiften i anmärkning. Inte tvärtom. LittleGun (diskussion) 20 april 2024 kl. 21.28 (CEST)[svara]
För mig är det självklart att ange folkbokföringens uppgift i första hand. Så gör jag alltid för egen del. Jag är rent fysiskt född i Lund, där mina föräldrar studerade. Trots att de var gifta var de skrivna i sina respektive föräldrahem. Födelsehemort bör alltså stå med tydligt i ingressen. Om den faktiska orten ligger långt därifrån och inte är närmaste sjukhus kan även den anges. Detsamma gäller om dödsort. Tostarpadius (diskussion) 21 april 2024 kl. 06.21 (CEST)[svara]
I första hand även om den faktiska orten är känd?
Tror du inte att det beror på att du har ett specialintresse eller är präglad av Wikipedia?
Har du tagit hänsyn till POMMF och globalt perspektiv då?
I varje fall så var det missvisande för alla utan detta specialintresse eller alla som inte präglats av svenskspåkiga wikipedia när det stod "Dödsort: New York, under vistelse i Sverige". LittleGun (diskussion) 21 april 2024 kl. 06.56 (CEST)[svara]
Hur kan inte moderns folkbokföringsadress vid personens födelse vara bland de tre-fyra viktigaste sakerna sakerna som finns att säga om en denne? Självklart ska det vara med i första meningen. 2A02:AA1:1649:318A:E9EE:F67F:C00B:898C 21 april 2024 kl. 10.13 (CEST)[svara]
Jag har ju motiverat: Det är förvånande och förvirrande för icke-specialintresserade, som jag skrev ovan: "Martin Dahlin har en koppling till Uddevalla (för att han föddes där och spenderade några år där, det är därför vi har källa), men han växte upp i Lund. Höganäs har han varken fötts i eller bott i."
Samtidigt, med en anmärkning så finns informationen förklarad längre ner, på ett sätt om inte lämpar sig i en första mening. LittleGun (diskussion) 21 april 2024 kl. 10.35 (CEST)[svara]
Jag delar Littleguns åsikt här. Vad gäller födelseort har det ju blivit vanligt att man precis som folkbokföringen anger moderns folkbokföringsort - åtminstone om man har någon koppling dit, sedan har jag inga problem att även förtydliga vilket BB jag är född på. När det gäller dödsort menar jag att de flesta menar den faktiska dödsorten inte folkbokföringsorten vid dödstillfället. FBQ (diskussion) 21 april 2024 kl. 10.44 (CEST)[svara]
En undran: Varför är det viktigt att ange var själva födelsen ägde rum? "Född i en taxi mellan Sollefteå och Sundsvall, oklart vilka kommungränser som hade passerats". Om det sedan kan klargöras att bilen var i Kramfors kommun när barnet föddes - ska hen senare kategoriseras som "(Profession) från Kramfors"?.
Naturligtvis ett tillspetsat specialfall... men som jag ser det så är det betydligt viktigare att berätta var personen växte upp än var hen råkar vara född. Chandra Varena (diskussion) 21 april 2024 kl. 11.08 (CEST)[svara]
Medhåll, och det där med "XXX från Kramfors" tror jag vi har konsensus för.
Men födelseplats, tillsammans med datum, är "biografisk basdata". Gemenskapen menar att biografisk basdata är tvingande och ska annat än i yttersta nödfall stå enligt vår standard "född XXXX i NNNN" direkt efter namnet.
Så jag vill återigen understryka: Vi måste inte ta bort någon basdata. Bara göra den icke-förvirrande. Och bara när det finns källor som visar den geografiska avvikelsen. Åtminstone vore det bra om den här tråden kunde begränsa sig till det, för det finns inget samband med att inte tycka basdata är viktigt. LittleGun (diskussion) 21 april 2024 kl. 11.53 (CEST)[svara]
Uppgifterna tynger ned inledningarna bara för att vissa är väldigt intresserade. För de av oss som inte tycker det viktigaste när man öppnar en wikipediaartikel är att direkt kunna gå till folkbokföringen skulle inledningarna bli betydligt mer lättlästa utan dessa uppgifter, och så kan födelseort, uppväxtort och så vidare placeras i biografiavsnittet.
andejons (diskussion) 21 april 2024 kl. 13.18 (CEST)[svara]
Det vore en klar försämring av strukturen på våra biografiska artiklar. Tostarpadius (diskussion) 21 april 2024 kl. 21.55 (CEST)[svara]
Jag är inte helt emot en ändring, förutom att den skulle skapa ett huvudsakligen manuellt kontroll- och uppdateringsarbete i över 110 000 BLP:er och över 270 000 biografier totalt sett. Draken Bowser (diskussion) 22 april 2024 kl. 21.40 (CEST)[svara]
Jag håller med LittleGun i denna fråga. Och om någon kompromiss ska göras så ska det i alla fall dokumenteras tydligt i den övriga brödtexten i varje fall där verklig födelseort och moderns folkbokföringsort skiljer sig åt. Där kan också gärna förtydligas vilken uppväxtorten var. ♥Ainali diskussionbidrag 22 april 2024 kl. 09.34 (CEST)[svara]

Kom ihåg att hålla isär födelseort och födelsehemort; bara den senare anges i folkbokföringen. Om denna uppgift är den enda man har, kan man inte då vid behov skriva "född 22 mars 1948 i Altuna församling (födelsehemort), död ..." ? Till exempel om man har anledning att tro att uppgiften kan vara missvisande, men saknar en tillförlitlig källa som kan reda ut sakförhållandena.

Det skulle kunna anges som regel i faktarutan med Wikidata. På Wikidata borde det vara möjligt att markera att en "place of birth" är födelsehemort och sedan få detta att framgå automatiskt i de uppgifter som hämtas därifrån och hit.

En annan sak är viktig att komma ihåg. Angiven födelseort är inte nödvändigtvis detsamma som verklig sådan. Var personer påstår sig eller påstås vara "födda" är en svårbestämd uppgift som även den mycket väl kan peka ut en annan plats än den verkliga födelseorten, till exempel för att man avrundat till närmaste stad eller för att man anser sig komma från en viss ort. Man borde kunna räkna med att det är BB-orten som anges i åtminstone några få moderna fall, dock inte i flertalet, och jag vill understryka att vi har omkring 40 BB:n med totalt 290 kommuner med tusentals ingående orter som upptagningsområde. Monosynaptic reflex (diskussion) 22 april 2024 kl. 19.55 (CEST)[svara]

Vi skall inte komplicera detta mer än nödvändigt. I de allra flesta fall fungerar folkbokföringens uppgift alldeles utmärkt. Tostarpadius (diskussion) 22 april 2024 kl. 20.32 (CEST)[svara]
Folkbokföringens uppgift fungerar alltid utmärkt, så länge man är medveten om vilken typ av uppgift det är, det vill säga en uppgift som anger var man är folkbokförd. Monosynaptic reflex (diskussion) 22 april 2024 kl. 20.46 (CEST)[svara]
Monosynaptic reflex:..."så länge man är medveten om vilken typ av uppgift det är"... Precis. Men, det är en specialkunskap. Därför fungerar det dåligt i de fall moderns folkbokföringsort och faktisk födelseort (BB) ligger långt ifrån varandra och det finns uppgifter om faktisk födelsort. Som i fallet Martin Dahlin.
Som sagt: "Martin Dahlin har en koppling till Uddevalla (för att han föddes där och spenderade några år där, det är därför vi har källa), men han växte upp i Lund. Höganäs har han varken fötts i eller bott i." Då löser vi det bäst med att ange faktisk fördelseort (POMMF) och anmärkning med folkbokföringsort (specialkunskap).
Voila! LittleGun (diskussion) 22 april 2024 kl. 21.32 (CEST)[svara]
@LittleGun: Jag tror det är födelsehemort du menar när du, med omtanke om POMMF och icke-specialister, skriver faktisk födelseort (BB). För alla de fall där faktisk födelseort (BB) och födelsehemort ligger långt ifrån varandra, till exempel i olika kommuner, är uppgiften om BB fullständigt ointressant för alla andra än specialintresserade, som till exempel astrologer som, för att kunna göra ett horoskop för personen, behöver den exakta platsen för nedkomsten. Larske (diskussion) 22 april 2024 kl. 21.50 (CEST)[svara]
@Larske: "Födelsehemort" är ett nytt ord för mig. Om det är den ort där man faktiskt är född (Uddevalla för Martin Dahlin) så har du rätt. Faktisk födelseort trodde jag var självförklarande; den ort, den plats där man faktiskt är född, och som kan skilja sig från den ort modern var skriven i (Höganäs för Martin Dahlin).
"För alla de fall där faktisk födelseort (BB) och födelsehemort ligger långt ifrån varandra, till exempel i olika kommuner, är uppgiften om BB fullständigt ointressant för alla andra än specialintresserade, som till exempel astrologer som, för att kunna göra ett horoskop för personen, behöver den exakta platsen för nedkomsten"
Exakt! Det är ju det jag skrivit hela tiden! Fast der finns andra specialintresserade än astrologe, se ovan. Har det varit oklart? Min poäng är att på Wikipedia påstår riktlinjerna att det är moderns folkbokföringsort vi ska skriva. Som födelseort. Jag tycker det är bort i tok. LittleGun (diskussion) 22 april 2024 kl. 22.05 (CEST)[svara]
Nja - födelsehemort är en term definierad i folkbokföringslagen. Det är den plats barnet blir folkbokfört. Faktisk födelseort finns ingen definition på, men jag skulle säga "den ort där en person föddes och levde den första tiden av sitt liv". Nedkomstort är den plats där födelsen verkligen ägde rum, i dagens Sverige oftast på ett BB. Låt oss ta ett hypotetiskt exempel: Maja är skriven hemma hos föräldrarna i Uppsala, men bor hos sin pojkvän i Rättvik. Maja föder sitt barn på Falu BB. Maja och barnet åker därefter hem till Rättvik där barnet lever sina första år. Födelsehemorten är definierad i lag - det är Uppsala. Födelseorten enligt POMMF skulle jag säga är Rättvik. Nedkomstorten Falun är tämligen ointressant för personen. Barnet Petter växer upp och blir en känd politiker. Vad ska vi ange i ingressen i artikeln om Petter och hur ska vi kategorisera den? Konsensus före denna diskussion är "Född i Uppsala" och "Politiker från Uppsala". Det är uppåt väggarna. Petter kanske var ett år gammal när han först var i Uppsala. Det rätta - i mitt tycke efter att ha läst ovanstående diskussion - är att skriva "Född i Rättvik{{anmärkning|Folkbokföringsort vid födseln: Uppsala domkyrkoförsamling}}" och kategorisera Petter som i "Personer från Rättviks kommun". Kitayama (diskussion) 22 april 2024 kl. 22.03 (CEST)[svara]
Tilläggas kan i de flesta fall är födelseort=födelsehemort (faktisk=folkbokföring) och i ytterligare ett antal fall har vi inte uppgift om faktisk födelseort - då använder vi födelsehemorten. Det är BARA i de fall då vi kan dokumentera en skillnad mellan faktisk födelseort och folkbokföring som vi måste förtydliga vad som är vad i artikeln. Existerande artiklar låter vi vara - kan ändras vid behov. Kitayama (diskussion) 22 april 2024 kl. 22.07 (CEST)[svara]
Kitayama: Exakt så! Som jag gjort i artikeln Martin Dahlin. Har jag verkligen missförståtts? LittleGun (diskussion) 22 april 2024 kl. 22.07 (CEST)[svara]
@LittleGun: OK, jag använde termen födelsehemort fel eftersom det är något som har en definierad betydelse i folkbokföringslagen. Det jag menade var alltså platsen för det hem dit man åker tillbaka efter besöket på BB, alltså Rättvik i Kitayamas exempel.
Och det är väl förmodligen det du också menar, men det är aningen förvirrande när du skriver faktisk födelseort (BB) och inte menar platsen där BB ligger, alltså Falu lasarett i samma exempel. Du har inte "skrivit hela tiden" att platsen för BB är ointressant vilket jag skrev. Så ditt "Exakt! Det är ju det jag skrivit hela tiden!" är obegripligt. Larske (diskussion) 22 april 2024 kl. 22.37 (CEST)[svara]
Jaha, så förstod jag det inte. Sorry. Jag som blev så glad. Jag tycker ändå BB är mer rätt än moderns folkbokföringsort. Modern kan varit folkbokförd i Ystad, bo i Kalix och föda i Luleå. Då tycker jag Ystad är sämst. Luleå inte alls illa. Jag skulle nog påstå att jag vore född i Luleå om det var så. LittleGun (diskussion) 22 april 2024 kl. 22.43 (CEST)[svara]
Ok, då har vi rett ut det. här är lite godnattmusik på temat "hemort".
-- Larske (diskussion) 22 april 2024 kl. 23.15 (CEST)[svara]
Tack för musiken! Men tillbaks till Wikipedia-världen: Martin Dahlin! Vi har källa på att han föddes i Uddevalla (på Uddevalla BB får man förmoda, och kanske bodde de i Uddevalla också. Men källorna (utom Sv.Bef 1990) säger Uddevalla). Då tycker jag vi ska ange Uddevalla som födelseort, och inte den byråkratiska Höganäs. LittleGun (diskussion) 22 april 2024 kl. 23.15 (CEST)[svara]
Kitayamas exempel skulle förvirra mig. Födelseplats är för mig egentligen där man föds. Sedan är jag väl medveten om att man registreras där modern var folkbokförd och i vardagligt tal menas den plats modern var bosatt även om man inte föddes hemma utan på BB. Men om texten säger "Född i Rättvik, folkbokförd i Uppsala" skulle jag tolka det som att nedkomsten skedde i Rättvik men föräldrarna var bosatta i Uppsala. FBQ (diskussion) 23 april 2024 kl. 12.49 (CEST)[svara]
Det finns ju inget BB i Rättvik men han kan ju ha fötts där ändå, under en spa-retreat eller liknande. FBQ (diskussion) 23 april 2024 kl. 12.51 (CEST)[svara]
Födelseort, födelsehemort och faktiskt nedkomstort kan vara olika alla tre, vilket innebär att en välbelagd uppgift om den förstnämnda inte nödvändigtvis är riktigare i praktiken. Det kan knappast vara förvirrande att förklara de till synes motstridiga uppgifterna om exempelvis herr Dahlin, men vad vi verkligen vet är en helt annan sak. Monosynaptic reflex (diskussion) 23 april 2024 kl. 18.17 (CEST)[svara]
I Sverige har haft födelsehemort som begrepp ända sedan 1940-talet. Var BB var beläget anses, med rätta, som ointressant. Finns ingen anledning att forska ut det speciellt. Med dödsort kan det vara lite annorlunda. Avlider man på ett sjukhus nära bostaden spelar det heller ingen roll om det råkar ligga i en grannkommun. Händer en omskriven olycka eller brott där personen omkommer kanske man dock bör ange den verkliga platsen. Andhanq (diskussion) 23 april 2024 kl. 18.43 (CEST)[svara]
Vilket BB någon är född vid är vanligen ointressant, men om någon t.ex. råkar vara född i USA och därför har amerikanskt medborgarskap trots att födelsehemorten var en annan så är det potentiellt relevant.
andejons (diskussion) 23 april 2024 kl. 18.59 (CEST)[svara]
Jag håller med om att BB-orten eller motsvarande i regel varken är intressant eller efterfrågad av läsare. Däremot vill jag hävda att även uppgifter om födelseorter bör beaktas med viss försiktighet, i likhet med uppgifter om födelsehemorter, om än av helt andra skäl. Det är rimligare att ange den orten än födelseförsamlingen, men såvida vi inte har tillgång till mer ingående biografiska uppgifter vet vi inte med någon egentlig säkerhet vad exakt det är för typ av uppgift vi har angett i artikeln när vi t.ex. hämtar födelseorten från en artikel i Aftonbladet. Det vet vi däremot när vi anger födelsehemorten, även om det inte är en helt oproblematisk metod det heller. Monosynaptic reflex (diskussion) 23 april 2024 kl. 19.36 (CEST)[svara]
Vad vi vet är vad källan är och vi redovisar den. Och sen är vi lite källkritiska. Finns det inget som tyder på feltryck eller feltänk är det rimligen korrekt. LittleGun (diskussion) 24 april 2024 kl. 14.46 (CEST)[svara]

Nytt (eller snarare nygammalt?) på Artikelgranskningar...[redigera | redigera wikitext]

Ett antal "Utmärkt"- och "Bra"-märkta artiklar fick sina stjärnor för väldigt länge sedan, och behöver granskas så att de motsvarar nutida förväntningar på vad som är Utvalt innehåll på Wikipedia. Jag har lagt in artiklarna Mary Wollstonecraft, Solsystemet, Liverpool FC och Paleolitikum. Det finns även annat på granskningssidan, för de som är intresserade. // Zquid (diskussion) 22 april 2024 kl. 15.17 (CEST)[svara]

Porträttmålningar gjorda av amatörer i infoboxen[redigera | redigera wikitext]

Det händer ibland att jag stöter på artiklar som har porträttmålningar, gjorda av amatörer, i infoboxen. Exempel på detta är artiklarna om Shalom Brune-Franklin och Abby Elliott. Detta gäller alltså artiklar om levande personer, inte historiska personer. Jag är själv lite tveksam till att vi verkligen ska använda det och upplever det snarare som pr för konstnären än att det ger faktisk information om hur artikelsubjektet ser ut. Hur ser ni andra på detta? Jag kan tillägga att av mina exempel ovan upplever jag bilden på Brune-Franklin som inte alls särskilt porträttlik medan Elliott är bättre. /Ariam (diskussion) 23 april 2024 kl. 10.46 (CEST)[svara]

Gillar det inte. Bättre ingen bild än en amatörmässig tavla. Adville (diskussion) 23 april 2024 kl. 12.59 (CEST)[svara]
Är bilderna något som tillför något till artikeln? I första exemplet tycker jag det gör artikeln sämre, men i det andra exemplet är jag mer tveksam. För historiska personer brukar det var helt okej med målningar, även ibland av tveksam kvalitet om inget bättre finns. Boivie (diskussion) 23 april 2024 kl. 13.28 (CEST)[svara]
Jag håller nog snarare med Adville. Målningarna blir nästan som karikatyrporträtt, något som kanske inte borde finnas i infoboxen. Men å andra sidan håller jag också med Boivie, om inget bättre finns så är det väl lika bra... Affe2011 - Sedan 2023 (diskussion) 23 april 2024 kl. 13.31 (CEST)[svara]
Givet att porträttet är tillräckligt likt för att ge en bild av personens utseende tycker jag likaså att det tillför något till artikeln i brist på ett fotografi - oavsett om konstnären är välkänd eller amatör. Däremot blir ju bedömningen subjektiv och när det blir karikatyrartat (som i exemplet Brune-Franklin) instämmer jag i att bilden inte borde användas. Rasmus 28 23 april 2024 kl. 13.34 (CEST)[svara]
Jag tycker att dessa målningar ofta väcker fler frågor än de ger svar. Det blir nästan lite distraherande när man undrar vem det är som har gjort målningen och i vilket sammanhang (och varför just den presenteras på Wikipedia), men det kan vi inte riktigt ge svar på eftersom det oftast handlar om slumpmässiga, helt okända, konstnärer som valt att publicera sina verk på Commons. /Ariam (diskussion) 23 april 2024 kl. 14.10 (CEST)[svara]
Du har rätt, det blir lite förvirrande. På Abby Elliott-sidan står det åtminstone vilket år porträttet är gjort, men på Shalom Brune-Franklin är det bara en bild, utan bildtext. Det skulle ju exempelvis kunna var ett självporträtt, till och med. Affe2011 - Sedan 2023 (diskussion) 23 april 2024 kl. 14.15 (CEST)[svara]
Jag kanske var för kategorisk med tanke på de historiska tavlorna, men som första exemplet ser ut så blir det väldigt konstigt (dock om det varit ett självporträtt så hade det passat, m2n inte i infoboxen.) Porträtt i infoboxen skall likna subjektet, och i möjligaste mån undvikas till favör för fotografier. Adville (diskussion) 23 april 2024 kl. 14.55 (CEST)[svara]
Självporträtt som publicerats för att användas på sådant här sätt, liksom "officiella" porträtt, såsom de av tidigare rektorer, borde kunna användas, ifall upphovsrätten tillåter (vilket för nulevande förutsätter licens). Däremot kan jag nog tänka mig att vi borde undvika porträtt som faktarutsbild, också för historiska personer, eftersom någon likhet inte kan garanteras. En vikingatida kung i nationalromantisk 1800-talstappning ger ganska säkert en missvisande bild, som kan prägla läsaren. Bilder längre ner är mindre problematiska, men fortfarande borde något slags likhet eller någon annan typ av relevans förutsättas också där, inte bara "i brist på bättre". –LPfi (diskussion) 23 april 2024 kl. 20.52 (CEST)[svara]
I fallet med Brune-Franklin (där bilden borde tas bort) anger uppladdaren på sin användarsida "[…] je souhaite illustrer des femmes". Det är alltså ganska säkert inte ett självporträtt utan ett av en glad amatör. Elliott-porträttet ser bra ut, men Category:Brian Doyle-Murray övertygar mig inte om att likheten är tillräcklig. –LPfi (diskussion) 23 april 2024 kl. 20.52 (CEST)[svara]
Ytterligare ett exempel jag stött på det senaste är Moses Ingram. /Ariam (diskussion) 23 april 2024 kl. 22.31 (CEST)[svara]
Om vi ser vidare på användarens uppladdningar så tror jag vi upptäcker en del porträtt liknande övriga. Jag kollade lite och såg att de verkade vara inlagda på de wikis som har en artikel om objektet. Går det att djupsöka istället för att se hur många av denne användares porträtt som finns i artiklar på svwp? @Larske? Adville (diskussion) 23 april 2024 kl. 23.42 (CEST)[svara]
Det är just nu bara tre sidor i svwp, varav två i artikelnamnrymden och en i användarnamnrymden, se följande tabell, som visar bilder skapade av Hibrideacus.
Bild Skapad av Hibrideacus Användning i svwiki
2024-02-11T13:52:03Z Användare:Salgo60/Kvinnosakspolitiker
2024-02-06T17:13:05Z Moses_Ingram
2023-06-25T16:40:41Z Shalom_Brune-Franklin
Det är dock ett femtiotal objekt i Wikidata som har bilder skapade av denna användare, till exempel objektet för Frances Hardinge, se följande tabell.
De flesta av dessa visas idag inte i svwp eftersom det (ännu) ej finns någon svwp-artikel som hämtar bilder från Wikidata för dessa objekt, men det kan ju komma att skapas sådan artiklar, eller så lägger någon in en mall som hämtar bild (P18) från Wikidata i någon befintlig artikel, till exempel i nämnda exempel, Frances Hardinge.
--Larske (diskussion) 24 april 2024 kl. 11.17 (CEST)[svara]
Se även denna diskussion om Amateur drawings på Wikimedia Commons.
-- Larske (diskussion) 24 april 2024 kl. 11.38 (CEST)[svara]
@Ariam Hur vet du att porträtten är gjorda av en amatör och inte någon professionell? Varken bildsidan på Commons eller användarsidorna avslöjar detta. Och vad tycker du om att texten i artikeln har skrivits av amatörer? Min invändning är alltså inte så mycket om bildernas eventuella värde i artikeln, utan om det pejorativa användningen av ordet amatör. Vi borde kunna bättre. ♥Ainali diskussionbidrag 25 april 2024 kl. 09.22 (CEST)[svara]
Det var inte menat som nedsättande utan som en distinktion för att förtydliga att bilderna inte används i artiklarna för att en namnkunnig konstnär har målat dem. Det kan vi förstås inte veta heller, det är möjligt att det är Kehinde Wiley som döljer sig bakom pseudonymen Hibrideacus, men förmodligen inte. "Och vad tycker du om att texten i artikeln har skrivits av amatörer?" Kom igen... /Ariam (diskussion) 25 april 2024 kl. 09.36 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Min åsikt är att vi bör vara mycket restriktiva beträffande användandet av amatörritade bilder. I förstone är det lätt att hålla med de som framhåller den växlande kvaliteten på bilderna, och, i alla fall antydningsvis, menar att de bättre skulle kunna passa. Det är emellertid ett problem vi missar med ett sådant förhållningssätt: Låter vi målningarnas kvalitet vara en faktor i bedömningen, agerar vi samtidigt som ett slags konstkritiker, eller än värre, som en jury på en bedömd konstsalong. Det kan omöjligtvis vara vår uppgift! Tänk bara på de konflikter ett sådant synsätt skulle ge upphov till. Att å andra sidan släppa igenom alla bilderna är en omöjlighet. Vissa av dem är av ett slag som påtagligt skulle kunna förolämpa de artiklarna handlar om. / TernariusDisk 24 april 2024 kl. 12.19 (CEST)[svara]

Nej, vi skall naturligtvis inte vara konstkritiker och bedöma konstnärliga kvalitéer. Däremot bör vi nog kunna säga att antingen skall en bild ha något mått av inneboende relevans (t.ex. av känd konstnär eller fotograf, uppmärksammad i sig själv osv), eller så måste den ha en rimlig likhet med förlagan. Där fallerar de i alla fall inte uppenbart, till skillnad mot t.ex. detta porträtt ...
andejons (diskussion) 24 april 2024 kl. 13.15 (CEST)[svara]
Men nog hamnar vi lite i sitsen av en konstkritiker om vi ska bedöma vilka bilder som har en rimlig likhet med förlagan. Det målade porträttet på Alice Munro använder vi till exempel i fyra artiklar på svwp, trots att konstnären inte är känd. /Ariam (diskussion) 25 april 2024 kl. 09.40 (CEST)[svara]

Amatörritade bilder av annat än ansikten?[redigera | redigera wikitext]

Vi lär väl ha en hel del andra bidler av amatörkaraktär. Hur hanter vi dessa, är det ok med en "dålig" bild av ett träd, hus?Yger (diskussion) 24 april 2024 kl. 11.24 (CEST)[svara]

Annat än bilder?[redigera | redigera wikitext]

Här sitter jag, sjuk och eländig i ett mulet och grått Sundsvall, och försöker hitta fler "amatör"-bilder. Då hittar jag Kategori:Sveriges regenter och kollar runt lite på sidorna. På flera av sidorna, exempelvis Knut Långe är kungens ansikte ingraverat på ett mynt. Och jag vet inte, men jag tycker knappt att ansiktet går att urskilja. Diskuterar vi de amatörmässiga bilderna för att de inte är proffsiga eller för att det är osäkert vem som är avbildad? Om det är det andra alternativet, borde också artiklar som Knut Långe få en annan bild, eller ingen alls. Förresten, Olof Skötkonungs mynt borde väl flyttas ner från infoboxen och ge plats åt Ansgar Almquists staty? Affe2011 - Sedan 2023 (diskussion) 25 april 2024 kl. 09.48 (CEST)[svara]

Jag delar inte den uppfattningen. Om man inte vill ha mynten så hellre då inget porträtt alls utan något kopplat till samtiden. Jag tycker inte fantasibilder bör vara de första - förr fanns massor med hemska exempel, ofta helt utan förklaring vem som gjort bilderna eller när. Kristofer av Bayern hade det där hemska 1500-talsporträttet som ju snarast känns som en karrikatyr. Kända konstnärers tolkningar eller historiskt betydelsefulla fantasiporträtt kan absolut ha sin plats i artikeln med kontext, men inte som främsta bild. Det finns ju egentligen mängder med liknande bilder Ludvig barnet illustreras av ett fantasiporträtt från 1800-talet utan att det klargörs, egentligen tycker jag bilder som den i Arnulf av Kärnten eller Adelheid av Burgund är mer förrädiska, någon kan av bilderna tycka de ser medeltida ut, men de är från 1200-talet och gestaltade i modet från den tid de skapades utan att det alls kommenteras. I de här fallen är det ju inte raderingsgrund, men många har ytterst vaga beskrivningar av var bilderna kommer på commons, och beskrivningarna på wikipedia är än mer sällsynta.FBQ (diskussion) 25 april 2024 kl. 19.37 (CEST)[svara]

Kampanj och tävling på tema böcker under vecka 17[redigera | redigera wikitext]

Under hela april pågår kampanjen # EveryBookItsReader där du deltar genom att förbättra innehåll om böcker och litterära verk på Wikipedia. 23 april är det också dags att fira Världsbokdagen. Därför handlar veckans tävling om böcker och litteratur. Välkommen att tävla eller tipsa i veckans tävling vecka 17 - eller gör båda! LibraryViklor (diskussion) 23 april 2024 kl. 14.09 (CEST)[svara]

Att lära sig redigera[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Jag undrar om det är möjligt att få några tips.

Det gäller artikeln om Prem Rawat på Svenska.

Jag skulle vilja lägga till några böcker som Prem Rawat skrivit.

Min fråga är hur man får ISBN nummret blått och länkat till

https://sv.wikipedia.org/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/

Eller är det bättre att länka till Libris sida?

Sen är det som så att det efterlyses referenser till artikeln och jag undrar hur man kan göra det bäst för att det ska harmonisera med den befintliga artikeln.~~~~ Fatsugare (diskussion) 23 april 2024 kl. 15.42 (CEST)[svara]

Genom att använda mallen {{Bokref}} får du det som du efterfrågar. Här är ett exempel:
Du får allt som mallen behöver genom att klicka på "SKAPA REFERENS" på librissidan för boken, i detta fall denna sida. För att hitta sidan för en bok i libris, skriv in WFRF: följt av författarnamnet i sökrutan. Det ger för Prem Rawat detta sökresultat.
Läs mer om hur man lägger in källnoter på den här sidan.
--Larske (diskussion) 24 april 2024 kl. 12.20 (CEST)[svara]

Wikidata: Beskriven av källa[redigera | redigera wikitext]

En typisk artikel som Thilo Irmisch har länkar till Nordisk familjebok, i det här fallet både första och andra upplagan, den ena som källa, den andra som extern länk (lite märkligt kanske, men inte direkt fel). Det är så Wikipedia har vuxit fram.

Sedan kom Wikidata, Thilo Irmisch (Q75001), där man numera finner interwiki-länkar men också en massa andra fakta som kan användas i faktarutor eller för mycket avancerade sökningar (hitta tyska botanister från 1800-talet). Men Wikidata har också ett fält beskriven av källa (P1343), där det för Irmisch finns en högst relevant länk till Allgemeine Deutsche Biographie (Tysklands SBL) och en mindre relevant till ett äldre ryskt uppslagsverk (Brockhaus & Efron, i ryska Wikisource). Där lade jag nu in länkarna till Nordisk familjebok. Borde vi generellt göra så för alla källhänvisningar? Eller borde vi generellt länka alla artiklar i gamla digitaliserade uppslagsverk som Nordisk familjebok till rätt objekt i Wikidata? (Så som man har gjort för ADB och Brockhaus & Efron.)

Den här möjligheten att genom Wikidata sammanlänka objekt och källor fanns ju inte när Wikipedia startade eller när jag scannade Nordisk familjebok. Men nu finns den. Så hur utnyttjar vi den bäst?

Bakgrunden till min fråga är egentligen den, att jag scannar fler uppslagsverk i Projekt Runeberg och jag har inget bra sätt att länka samman dem. Det finns artiklar om Thilo Irmisch, eller Köpenhamn, eller gravitationen i flera uppslagsverk under olika uppslagsord. Och här erbjuder Wikidata en avancerad mekanism för att länka källhänvisning till objektet som beskrivs. Så jag har mina subjektiva skäl till frågeställningen, men låt inte det störa diskussionen om hur kunskap bäst borde sammanlänkas, t.ex. via Wikidata.

Jag noterar tidigare diskussion 2019 och november 2023. -- LA2 (diskussion) 24 april 2024 kl. 11.57 (CEST)[svara]

Eftersom ordet var fritt, wikidata ger ju en massa möjligheter, jag tycker egentligen den här typen av externa länkar till Nordisk familjebok inte hör hemma i artiklarna, wikipedia är ju ingen länksamling. Jag upplevde att den här typen av externa länkar var vanliga för tio år sedan och mer, när artiklarna kanske helt saknade källor, och artiklarna kom att fungera som något av länksamlingar för mer information i ämnet även om det inte var tanken. Att Thilo Irmisch porträtterades i Nordisk familjebo (eller Brockhaus & Efron) är ju kanske inte en tillräckligt intressant detalj för att tas upp i hans artikel på wikipedia, men wikidata är ju ett utmärkt ställe att samla den typen av information. Sedan har jag ju inte kommit att engagera mig på wikidata, jag har mer att göra på wikipedia än jag har ledig tid så det är nog inte aktuellt, men jag kan egentligen se mängder med intressanta projekt att förverkliga där. Det kunde ju absolut vara värt att skapa wikidataobjekt för alla källor som används i artiklar, gärna med information som hjälper till att värdera dem. Sedan är det mycket arbete, och det finns ju ganska många mer grundläggande behov på wikidata, men vad som är viktigast skiljer väl från person till person. FBQ (diskussion) 24 april 2024 kl. 21.22 (CEST)[svara]
Jag anser att länken till andra upplagan har en funktion eftersom man annars kan få uppfattningen att personen bara finns i första upplagan. I övrigt anser jag att detta hör hemma på Wikidata och inte i våra artiklar. Tostarpadius (diskussion) 24 april 2024 kl. 21.48 (CEST)[svara]
Och jag vet inte om jag tycker att det är värt att bråka om, så fasligt missprydande är det väl inte, men är det wikipediaartiklars externa länkars uppgift att dokumentera vilka utgåvor av olika uppslagsverk olika individer upptas? Jag menar att det inte är det. Tolkas avsaknaden av den så beror det ju på att de använts fel. FBQ (diskussion) 25 april 2024 kl. 07.31 (CEST)[svara]
Jag tycker att det du gjort på Thilo Irmisch på Wikidata är väldigt bra, och tycker i princip att det vore elegant att göra på samma sätt som för ADB och Brockhaus & Efron, men anser liksom FBQ att arbetet är väldigt stort och kanske inte helt nödvändigt. Om det går att automatisera så att varje uppslag i Nordisk Familjebok får ett eget Wikidataobjekt, med korrekta egenskaper på WD, ser jag fördelen med det, men det känns inte som högsta prioritet. Jag brukar själv lägga till en del objekt på Wikidata när det är en källa jag använder lite oftare, men stannar på nivån "bok/tidskrift" snarare än "artikel". I den bästa av världar skulle förstås alla lägga till de källor de använder på Wikipedia även på Wikidata, men det är ett stort jobb som jag förstår om man inte har lust med.
Det finns förresten också egenskapen "beskriven på url" för de fall där det inte är lämpligt att ha ett eget objekt för den källa där informationen finns. jssfrk (d|b) 25 april 2024 kl. 08.52 (CEST)[svara]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Bybrunnen&oldid=54660719”