User:Johan M. Olofsson/Awasberg

From Wikipedia, the free encyclopedia

En titel och en inledande text på några få meningar (som ännu inte är skriven).

Bakgrund[edit]

Processen då vårat blod koagulerar styrs av ett antal koagulationsfaktorer vilka ingår i koagulationskaskaden. Denna kaskad ser till att vårat blod koagulerar och ser även till att koagulationen inte går överstyr. Koagulationskaskaden är indelad i två olika signalvägar, ”intrinsic pathway” och ”extrinsic pathway”. Koagulationsfaktor XII,XI,IX,X,VIII,V,II och I ingår i ”intrinsic pathway” medan faktorerna X,VII,V,III,II och I ingår i ”extrinsic pathway”. Det finns även andra regulatoriska element som är med och reglerar koagulationskaskaden. Ett exempel är Protein C som minskar bildningen av blodkoagel genom att inaktivera faktor X och V.[1]

Koagulationsfaktor V är en essentiell kofaktor i koaguleringskaskaden och är även känt som proaccelerin. Tillsammans med faktor X aktiverar de faktor II. Faktor II kommer senare kunna påverka faktor 1 och på så sätt bilda blodkoagel.[2]

Lokalisation[edit]

Genen som kodar för koagulationsfaktor V är placerad på q-armen på kromosom 1 med position 24.2 och benämns som F5. Utan ”untranslated regions” sträcker sig genen över ca 72 kb med 25 exon.[3]

Genetik[edit]

Defekter i denna gen kan leda till antingen en autosomal recessiv hemorragisk diates som omfattar en större grupp vaskulärasjukdomar som minskar blodets koaguleringsförmåga eller en autosomal dominant sjukdom som innebär ökad benägenhet att få venösa blodproppar, venös tromboembolism. Defekten som förknippas med ökad risk för blodproppar är mer känd som ”Factor V Leiden” och är en patogen variant av den friska genen som kodar för faktor V. Den patogena varianten har uppstått av en substitution från nukleotiden G till A.[4] Denna punktmutation leder till att  arginin på position 506 i aminosyrasekvensen byts ut mot ett glutamin. Det finns flera patogena varianter av genen som alla orsakas av punktmutationer men ”Factor V Leiden” är den med högst frekvens.[3] Denna defekta variant är också förknippad med protein C resistens vilket innebär att protein C inte längre har samma förmåga att bryta ner faktor 5.[2][5].

Venös tromboembolism har ett autosomalt dominant nedärvningsmönster vilket innebär att man endast behöver en sjukdomsallel för att få ökad benägenhet att utveckla venösa blodproppar. För heterozygota bärare är risken ökad med ca 3-7 gånger medan risken ökar hela 80 gånger hos homozygota bärare. Heterozygota bärare har ofta 2-3 gånger högre risk att få missfall eller andra problem i samband med graviditet, exempelvis preeklampsi. Det är inte bara bärandet av en defekt variant som påverkar hur hög risken är att utveckla venösa blodproppar utan det finns även utomstående faktorer som påverkar detta. Östrogen är en sådan faktor, heterozygota som äter östrogeninnehållande p-piller får ca 35 gånger ökad risk för bildandet av venösa blodproppar. Vid intag av kombinerande p-piller ökar risken ungefär 16 gånger.[6][7]

Riskfaktorer[edit]

Denna sjukdom räknas som en komplex sjukdom då både andra gener och utomstående faktorer påverkar sjukdomens utveckling och risken att drabbas hos bäraren4. Rökning, stillasittande, övervikt, infektioner, ålder, diabetes, högt blodtryck och större operationer är andra faktorer som spelar in i en persons risk för att få venösa blodproppar, speciellt de som är bärare av sjukdomsvarianterna. Det finns andra sjukdomsvarianter som kan öka risken för venös tromboembolism, detta pga. av defekter i andra gener. Är man bärare av kombinationer av dessa sjukdomsvarianter ökar även detta risken för att drabbas av venösa proppar

Incidens[edit]

Det är ca 5-7% av generella populationen som bär på Factor V leiden och av alla som lider av venös tromboembolism är det ca 20-40% som bär på varianten. Varje år drabbas ca 15000-20000 personer av djup venös trombos.

Riskgrupper[edit]

Det finns olika riskgrupper som rekommenderas att genotypas för denna riskvariant. Vanliga orsaker till rekommenderat test är:

  • Personer över 50 år som haft venös trombos vid något tillfälle
  • Personer som haft venösa tromboser på ovanliga platser
  • Personer med ett flertal släktingar som har haft venös trombos
  • Gravida kvinnor som utvecklat venös trombos
  • Om man bär på någon annan riskvariant för venös trombos

Diagnos[edit]

Idag finns det enkla hemtest man kan göra för att se om man är bärare av ”Factor V leiden”. Hemtestet är ett såkallat kindgnuggsprov där man gnuggar en tops mot insidan av kinden. Topsen skickas till ett kvalitetssäkrat laboratorium för DNA-analys. Svaret på provet får man efter fem arbetsdagar.

Referenser[edit]

  1. ^ [3] Lodish, Harvey. Molecular Cell Biology. 2012. W.H.Freeman Co Ltd
  2. ^ a b [2] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/gene/2153
  3. ^ a b [1] https://genome.ucsc.edu/cgi-bin/hgTracks?db=hg19&lastVirtModeType=default&lastVirtModeExtraState=&virtModeType=default&virtMode=0&nonVirtPosition=&position=chr1%3A169481192-169555769&hgsid=576840549_hMNZPRG8WHfciYikANKOddfAo3ow
  4. ^ [4] https://www.omim.org/entry/188055
  5. ^ [12] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2959034
  6. ^ [6] http://www.dynamiccode.se/produktutveckling/om-vara-tester/om-vart-test-okad-risk-for-blodpropp-vid-intag-av-ostrogen
  7. ^ [11] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8885745
Retrieved from "https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=User:Johan_M._Olofsson/Awasberg&oldid=853358064"