User:Saftgurka/sandbox19
The Swedish Naval Engineers' Corps[1] (Swedish: Mariningenjörkåren, MIngK) was an administrative corps of the Swedish Navy.
History
[edit]Mariningenjörkåren bildades enligt 1905 års riksdags beslut genom omorganisation av Mariningenjörstaten. Kåren, vars stat upptager 40 beställningar, består av en marinöverdirektör och chef, marindirektörer av 1:a och 2:a graden, mariningenjörer av 1:a och 2:a graden och extra ingenjörer; till kåren räknas dessutom stations-, min-, torped-, elektroingenjörer samt mariningenjörsstipendiater, mariningenjörsaspiranter och elever; kåren har även en reserv. Kårens uppgifter är i huvudsak desamma, som förut tillkom Mariningenjörstaten, nämligen byggnad och underhåll av flottans fartyg, maskinerier, minor, torpeder, elektriska materiel, inklusive anordningar för trådlös telegrafi, kranar, hus, dockor, kajer, broar, vägar med mera. Personalen är skyldig att tjänstgöra såväl i land som med undantag för stationsingenjör även ombord på fartyg; tjänstgöringen i land är förlagd till överstyrelsen (Marinförvaltningen) och flottans stationer (varv); ombord omfattar den de göromål, som enligt gällande reglemente åligga stabs- och fartygsingenjör. Personalen utnämnes av Kunglig Majestät dels genom förordnande tills vidare (bland dem marinöverdirektören), dels (såsom marindirektörer och mariningenjörer) medelst fullmakt. Marinöverdirektören är personalchef för kåren, såväl stam som reserv, och samtidigt chef för Marinförvaltningens ingenjöravdelning. Som chef för vardera av flottans stationers personal av kåren tjänstgör en chefsingenjör - marindirektör av 1:a eller 2:a graden -, samtidigt chef för ingenjördepartementet vid respektive varv (se Varvsdepartement). För utbildning till mariningenjör av 2:a graden antagas mariningenjörselever. Dessa, som bland annat bör antingen ha förklarats flyttade till högsta ringen av realgymnasium eller avlagt studentexamen från sådant, antagas av chefen för Sjöförsvarsdepartementet efter förslag av en kommission med marinöfverdirektören som ordf. De utbildas två därpå följande somrar på 1:a klass pansarbåt eller pansarkryssare. Bland dem, som uppfyllt uppställda fordringar, antagas högst tre till mariningenjörsaspiranter, som därefter undergå utbildning dels vid Tekniska högskolan, dels mellan studieåren som arbetare vid lämplig mekanisk verkstad och flottans varv samt ombord på torpedfartyg. Högst två aspiranter, som uppfyllt uppställda fordringar, antagas till mariningenjörsstipendiater; dessa skola för sin utbildning under två år ha anställning dels som arbetare, dels som ritare vid lämpliga in- eller utländska verkstäder eller varv. Efter avslutandet av nämnda anställning förordnas stipendiat till extra mariningenjör, vilken efter två års tjänstgöring i denna egenskap är berättigad att söka anställning som mariningenjör av 2:a graden i stammen; vinnes ej omedelbart nyss nämnd anställning, sker utnämning till mariningenjör av 2:a graden i flottans reserv. För anställning som stations-, torped-, min- och elektroingenjör är fordringarna delvis andra.[2]
1955
[edit]Mariningenjörkåren, en för marinen gemensam civilmilitär kår, bildad 1906 genom omorganisation av Mariningenjörstaten. Mariningenjörkåren består av en marindirektör och chef, som också är chef för Marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning, marindirektörer av 1:a och 2:a graden, förste mariningenjörer, mariningenjörer av 1 :a och 2:a graden samt specialingenjörer (marindirektörer och mariningenjörer av 1:a och 2:a graden). För utbildning till mariningenjörer antagas årligen mariningenjörsaspiranter, som avlagt studentexamen. Deras utbildning sker dels vid marina anstalter i land och på fartyg, dels vid Tekniska högskolan, där de genomgå skeppsbyggnadsavdelning. Efter åtta och ett halvt års utbildning sker utnämning till mariningenjör av 2:a graden i Mariningenjörkårens reserv. De, som genomgått denna utbildning, ha förvärvat kompetens att söka befattning på stat. Som specialingenjörer anställas även ingenjörer från privat verksamhet, utan föregående utbildning vid marinen. Arbetsuppgifterna för marindirektörer och mariningenjörer omfatta konstruktion, byggnad och underhåll av marinens fartyg samt sjötjänst (stabs- och fartygsingenjörer). Specialingenjörerna utgöras av artilleri-, torped-, min-, stations-, tele-, elektro- och verkstadsingenjörer.[3]
Mera
[edit]Mariningenjörskåren (MingK) upphörde som fristående enhet 1983-10-31 och ingår därefter i sektion 3, Marinstaben. Föregångare till MingK är Inspektören för marinens skeppstekniska tjänst (IMST). Denna organisation upphörde 1962-07-01, varvid ärendehandläggaren övertogs av Marinöverdirektören (MÖD). MÖD upphörde 1968-07-01 och verksamheten övertogs av Mariningenjörskåren som från detta datum fick ställning som självständig enhet.[4]
Marinöverdirektörer
[edit]Director-General of Engineering of the [Swedish] Naval Forces; (äv.) Director-General of Naval Construction[1] eller Chief, Naval Engineer Corps.[5]
Enligt en instruktion som utfärdades år 1905 (SFS 1905:63) skulle marinöverdirektören (MÖD) vara chef för mariningenjörkåren. Den första marinöverdirektören tillträdde den 1 januari 1906. From den 1 juli 1962 placerades marinöverdirektören som avdelningschef i Marinförvaltningen upphörde den 30 juni 1968.[6]
| No. | Portrait | Name | Took office | Left office | Time in office | Defence branch | Ref. |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Marinöverdirektör | |||||||
| 1 | Hugo Lilliehöök (1845–1912) | 1 January 1906 | March 1910 | 3–4 years |  Navy | [7] | |
| – | Helmer Mörner (1850–1914) Acting | 1910 | 1912? | 3–4 years | Navy | [8] | |
| 2 | August von Eckermann (1859–1921) | 24 April 1914 | 11 December 1921 | 7 years, 231 days | Navy | [9] | |
| 3 | Johannes Lindbeck (1873–1929) | 1921 | 1929 | 7–8 years | Navy | – | |
| 4 | Yngve Schoerner (1879–1963) | 1929 | 1942 | 12–13 years | Navy | [10] | |
| 5 | Rear admiral[a] Harald Qvistgaard (1895–1984) | 1 July 1942 | 1949?[b] | 6–7 years | Navy | [11] | |
| 6 | Ture Zetterström (1880–1952) | 1949 | 1952 | 2–3 years | Navy | – | |
| - | Captain (N)[c] Birger Swenzén (1894–1965) Acting | 1 October 1949 | 30 September 1954 | 4 years, 364 days | Navy | [12] | |
| 6 | Ivar Oldenburg (1905–1993) | 1954 | 1966 | 11–12 years | Navy | [13] | |
| 7 | Senior captain Bernt Wallin (1912–1993) | 1966 | 1972[d] | 5–6 years | Navy | [14] | |
| Marindirektör | |||||||
| 8 | Senior captain[e] Harry Hallberg (1922–2007) | 1968 | 1981 | 12–13 years | Navy | [16] | |
| 9 | Olle Härlin (1922–2007) | 1969 | ? | - | Navy | – | |
![Hugo Lilliehöök [sv]](/wiki/File:Hugo_Lillieh%C3%B6%C3%B6k_1845_SPA3_(cropped).jpg)
![Helmer Mörner [sv]](/wiki/File:No_image.png)
Footnotes
[edit]References
[edit]Notes
[edit]- ^ a b Gullberg 1977, p. 520
- ^ Westrin 1912, pp. 976–977
- ^ Bergelin 1951, pp. 571–572
- ^ https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+f0cd1c75-5fe9-44b1-9197-deea2a2491f1&s=Balder
- ^ Appich, Jr. 1988, p. 27
- ^ https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=ArkisRef+SE%2FKrA%2F0553
- ^ Lilliehöök 1980–1981, p. 116
- ^ H G-m 1987–1989, p. 284
- ^ Schoerner 1949, p. 32
- ^ Svensson 1953, p. 935
- ^ a b c Gidlöf 1995–1997, p. 581
- ^ a b Linderoth 2020, p. 10
- ^ Lagerström 1968, p. 734.
- ^ Uddling & Paabo 1992, p. 1146
- ^ https://www.svd.se/arkiv/2007-10-08/26/SVD
- ^ Jönsson 2000, p. 436
- Appich, Jr., Thomas W. (22 July 1988). "REFERENCE AID SWEDISH-ENGLISH GLOSSARY OF MILITARY AND TECHNICAL ACRONYMS AND ABBREVIATIONS" (PDF). Joint Publications Research Service. Foreign Broadcast Information Service. Archived from the original (PDF) on 20 February 2017. Retrieved 1 October 2024.
- Bergelin, S.-E. S., ed. (1951). Nordisk familjebok: encyklopedi och konversationslexikon (in Swedish) (4th ed.). Malmö: Förlagshuset Norden. SELIBR 539090.
- Gidlöf, Leif (1995–1997). "J Harald Qvistgaard". Svenskt biografiskt lexikon (in Swedish). Vol. 29. National Archives of Sweden. Retrieved 2 October 2024.
- Gullberg, Ingvar E. (1977). Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning [A Swedish-English dictionary of technical terms used in business, industry, administration, education and research] (in Swedish) (2nd ed.). Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-775052-0. SELIBR 8345587.
- H G-m (1987–1989). "Mörner, släkt". Svenskt biografiskt lexikon (in Swedish). Vol. 26. National Archives of Sweden. Retrieved 1 October 2024.
- Jönsson, Lena, ed. (2000). Vem är det: svensk biografisk handbok. 2001 [Who is it: Swedish biographical handbook. 2001] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. ISBN 9172850426. SELIBR 8261515.
- Lagerström, Sten, ed. (1968). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1969 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1969] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. SELIBR 3681519.
- Linderoth, Andreas (2020). "Birger Thorsten Swenzén". Svenskt biografiskt lexikon (in Swedish). Vol. 35. National Archives of Sweden. Retrieved 1 October 2024.
- Schoerner, Yngve (1949). "Adam Mauritz August Eckermann, von". Svenskt biografiskt lexikon (in Swedish). Vol. 12. National Archives of Sweden. Retrieved 1 October 2024.
- Svensson, Stina, ed. (1953). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1953 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1953] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. SELIBR 9649164.
- Lilliehöök, Claes (1980–1981). "H Hugo Lilliehöök". Svenskt biografiskt lexikon (in Swedish). Vol. 23. National Archives of Sweden. Retrieved 1 October 2024.
- Uddling, Hans; Paabo, Katrin, eds. (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1993] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-914072-X. SELIBR 8261513.
- Westrin, Theodor, ed. (1912). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi (in Swedish). Vol. 17 (New, rev. and rich ill. ed.). Stockholm: Nordisk familjeboks förl. SELIBR 8072220.
Category:Military administrative corps of Sweden Category:Corps of the Swedish Navy Category:Military units and formations established in 1906 Category:Military units and formations disestablished in 1990 Category:1906 establishments in Sweden Category:1990 disestablishments in Sweden Category:Military engineer corps