User:Immunmotbluescreen/Massutmaning

Massutmaning or sv:Massutmaning also have Wikipages. Here is link to Google Translate

Reviews

As far as I know Massutmaning has only received positive reviews by critics. Here are the ones from major newspapers I could find.

• Dagens Nyheter "Gunnar Wetterberg läser en oväntat saklig bok" [1]
• Expressen "Johan Anderberg välkomnar en gedigen forskningsgenomgång, men beklagar konspirationsteorin om medierna." [2]
• Aftonbladet "Bokens referat av ekonomi och brottsutveckling presenterar forskning och aktuella siffror pedagogiskt nog att få en guldstjärna för sin rent folkbildande gärning." [3]
• sv:Tidskriften Respons "Detta är inget populistiskt inlägg utan en bok som har förutsättningar att bidra till en mer saklig debatt inom ett mycket infekterat område." [4]

Sanandaji's own review/mentioning list [5]

Critics

Sarnecki (SU) in SR and Hans Lööf (KTH) in SvD has critized the book, but has gotten most of the criticism dismissed by others and they are fringe views. Sarnecki has argued substitution effect hypothesis and Hans Lööf first claimed the sources were not academic, but withdrew that comment once Tino pointed out that the database Scopus is not a full list of academic articles. He also discussed the use of certain sources, but Sanandaji insisted that they had been used correctly.

Sanandaji as an expert

Sanandaji has written Massutmaning, but exclusively cite independent studies and government reports, and have never made any studies on immigration on his own. His own quote is:

"My research has never been about immigration, it's an issue you could say I've found myself addressing. Deliberately, I've never researched immigration to avoid having doubts cast on the research. Instead, I've referred to other people's research. However, economics is obviously not that specialized, the economics of immigration is a subcategory of general economics, labor markets economics, public finance, and so forth"[6] at 0:44 English subtitles

From some googleing (far from complete) Sanandaji has been quoted/used as an expert/relevant figure on immigration to Sweden in at 8 different countries and 5 different languages.

• Canada: The globe and mail [7]
• Denmark: Dagbladet Information [8]
• Finland: Yle [9]
• Germany: Die Welt [10], Bayernkurier [11], de:Tichys Einblick [12]
• Norway: NRK [13], Aftenposten [14], Nettavisen [15] Verdens Gang [16]
• Qatar: Al Jazeera [17]
• Sweden: All of them
• United Kingdom: The Economist [18], Politico Europe [19] The Times [20]
• United States: Washington Post [21], New York Post [22], National Review [23]

Excerpts

Tino Sanandaji dedicate 5 pages (192-196) of Massutmaning to countering socioeconomic factors. According to US Fair Use and Wikipedia:Non-free content criteria and Swedish Citaträtt (1960:729 Kap 1. $22) I am temporarily pasting excerpts from this book so that everyone can read in for the purpose of a NPOV discussion. You can read it with Google Translate. After this discussion I will delete this.

Trots invandrares överrepresentation I brott har många förnekat att invandring orsakar ökad brottslighet. Kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki (2016b) skrev exempelvis I en artikel på DN debatt med rubriken “Ökad invandring leder inte till ökat antal brott” följande: [Here he quotes [24]] Jerzy Sarneckis resonemang är metodologiskt felaktigt. Detta gäller både argumentet om socioekonomiska faktorer och jämförelsen över tid. Även om brottsligheten hade sjunkit över samma period som andelen invandrare ökat så bevisar det inte att invandringen saknar effekt på brottsligheten. Brottsligheten kan öka bland invandrare samtidigt som den faller bland dem med svensk bakgrund. En annan möjlighet är att brottsligheten faller I bägge grupperna, samtidigt som invandrares befolkningsandel ökar och pressar upp brottsligheten. I så fall skulle brottsligheten fallit ännu mer utan invandring. Resonemanget är ett logiskt felslut – post hoc ego propter hoc.

Sarneckis argument om socioekonomiska faktorer är också inkorrekt. Det är värt att diskutera ingående då det ofta förs fram. Även om socioekonomiska faktorer helt hade förklarat invandrades överrepresentation I brottsstatistiken skulle det inte ändra sambandet mellan invandring och brott. Större socioekonomiska problem är I så fall helt enkelt den mekanism genom vilken invandring pressar upp brottsligheten. Att kontrollera för fattigdom och andra socioekonomiska problem är intressant för att skapa en bättre förståelse för vad som orsakar brott och som moraliskt motargument mot dem som skuldbelägger invandrare kollektivt. Det är icke desto mindre en irrelevant invändning I en diskussion om hur invandringen påverkat brottsligheten. Om de fattiga har större brottsrisk och antal fattiga ökar genom invandring kommer invandring öka brottsligheten. Det är inte logiskt att säga att invandrare visserligen begår fler brott, men att invandring inte ökar brottsligheten eftersom kriminella invandrare är fattiga. Att kontrollera för socioekonomiska faktorer bidrar till ökad förståelse, men trollar inte bort överrepresentation I brott. Att försöka kontrollera för socioekonomiska faktorer I en analys av invandringen effekt på brottslighet är ett skolboksexempel på det statistiska misstag som brukar kallas att överkontrollera. Slutsatserna om invandringens effekt på brott påverkas inte I vilken grad brottslighet förklaras av socioekonomiska faktorer. Detta ändrar bara analysen från att invandring ökar brottsligheten till att invandringen ökar antalet med socioekonomiska problem, vilket I sin tur ökar brottsligheten.

He also counters Hällsten et al. (2013) [25]

Hällsten et al. (2013) mäter inte kulturskillnaden och baserar sin analys på en indirekt tolkning av socioekonomiska kontroller. Slutsatsen om kvarstående förklaringskraft är en metodologisk feltolkning. Kulturella faktorer kan samtidigt leda till större socioekonomiska problem och högre överrepresentation I brott. Exempel på kulturella faktorer som påverkar både socioekonomiska utfall och brottsrisk inkluderar tillit, machokultur eller alkoholvanor. I så fall kommer kontroll för socioekonomiska faktorer indirekt även att kontrollera för kulturella faktorer. Socioekonomiska familjevariabler som påverkas av kulturella faktorer är såldes inte nödvändigtvis oberoende förklarande mekanismer, utan proxy-variabler eller mekanismer genom vilka mer djupliggande faktorer påverkar risken för brott.